Tag Archives: källkritik

Eva Sternberg är livsfarlig för källkritiken

”I förra veckan gick Anna Carlsson upp med en doktorsavhandling på högskolan i Malmö. Anna Carlsson har vetenskapligt bevisat att barn under ett år, har råkat illa ut under de senaste tre åren i Sverige. Olyckfallsfrekvensen bland dessa barn har ökat med mer än trettio procent! Bland äldre barn har olycksfallsfrekvensen i stället gått ner.
Varför ökar olyckorna för barn under ett år?
Varför bara i Sverige?
Alla inom barnsjukvården vet.
Men det är bara jag som törs säga som det är.”

Det är så den börjar, Eva Sternbergs debattartikel i Expressen om varför pappor är farliga för barn. Jag bloggade om den för några dagar sedan, och jag var väl knappast den enda som var kritisk, minst sagt.

Sternberg hävdar att män ”har utvecklat sin hjärna till att skjuta bisonoxar och se tredimensionellt”, och därför kan inte män ta hand om barn. Namedroppandet av Anna Carlsson är bara början på en lång agitation mot pappor. Det intressanta är att Sternberg är väldigt medveten om att det inte finns särskilt mycket forskning som styrker hennes tes, och det är precis det hon spelar på:

Eftersom ingen forskare vågar ta reda på sanningen, frågade jag Folkhälsoinstitutet om jag själv fick göra en sådan undersökning. En sur gubbe svarade:
”Det är oetiskt att ifrågasätta mäns kapacitet att ta hand om barn.”
Hur många fler barn måste komma till skada på grund av detta tabu?”

Tyvärr var det lätt att tolka debattartikeln som att Anna Carlsson skulle hålla med Sternberg, men när jag skummade igenom hennes avhandling hittade jag ingenting som lät som det Sternberg försökte bevisa. Nu har Anna Carlsson själv svarat Eva Sternberg, och hon är antagligen inte så glad över att få sin forskning utnyttjad för obskyra politiska syften:

”Jag har inte över huvud taget jämfört mammor och pappors förutsättningar för att värna om barnens bästa. Det känns väldigt olyckligt att sammankopplas med resonemang som jag inte på något sätt står bakom. Tvärtom tar jag helt avstånd från Eva Sternbergs hypotes. Detta var såväl Expressen som Eva Sternberg informerade om redan när hennes olyckliga artikel publicerades. I dag har hon bett mig om ursäkt.”

Vad lär vi oss av detta? Att källkritik är viktigt – och att Eva Sternberg och andra biologister och antifeminister borde låta bli att hänvisa till forskare som lever och bor i Sverige om de inte är säkra på att det är forskare som är lika övertygade som de själva. Det är ju lite pinsamt att bli uppläxad av just den personen man försöker utnyttja för att ge sken av vetenskaplighet.

Om nu Eva Sternberg saknar forskning som bevisar hennes teser om att män är livsfarliga för barn, så kanske hon ska fråga sig varför. På riktigt.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Bjästa – norrländsk hederskultur eller typiskt svenskt?

Efter Uppdrag Gransknings reportage Den andra våldtäkten verkar det som om Sverige är i chock. Hur kunde det ske? Hur kunde det bli så, att vuxna människor hetsar varandra och ungdomar att kränka brottsoffer, och att skolan och kyrkan vänder de våldtagna tjejerna ryggen och välkomnar den dömda gärningsmannen istället?

En del pratar om en svensk hederskultur. Det var precis det jag sa till Minou i telefon igår: Om det hade funnits minsta antydan till att Oskar inte var såkallad helsvensk så hade debatten helt klart kommit att handla om ”invandrarkillars kvinnosyn”. Å andra sidan hade det nog inte blivit så mycket till reportage alls, eftersom anledningen till att Oskar fick ett så massivt stöd var att han var en sån kille som ingen ville tro kunde göra något sånt. Snygg, snäll, svensk.

Uppdrag Gransknings hemsida står det att de började rota i fallet efter att ha fått ett tips om en ”oskyldigt dömd” våldtäktsman. Med andra ord var det hatdrevet mot tjejerna som föll på eget grepp. Nu går drevet istället åt andra hållet, och de som var med i Facebookgrupper för att fria Oskar och liknande har istället fått ta emot hot. Det är inte acceptabelt det heller, och det var därför Minou och jag startade Hat hindrar inga sexbrott. Vi är båda överlevare som har fått nog av människors hämndtänkande där det viktigaste verkar vara att kräkas ur sig sitt hat mot förövare utan att tänka på att det är att sänka sig till mobbens nivå. Diskussioner om våldtäkt som urartar i en tävlan om att kräkas över våldtäktsmän brukar ha den nackdelen att de aldrig leder fram till det som kanske behöver diskuteras allra mest: Hur man förebygger våldtäkter, och hur man stöttar personer som blivit utsatta.

I gårdagens debatt var det någon som sa att man måste lära ungdomarna källkritik. Jag skrattade rakt ut, ofrivilligt. Vem ska lära ungdomarna i Bjästa källkritik? Rektorn? Prästen? Fritidsledaren? Alla de föräldrar och andra vuxna som ryckts med i drevet mot Linnea och Jennifer? Av reportaget att döma var den enda som visade någon förmåga att tänka självständigt en femtonåring. Amanda Ögren var den som ställde sig på Linneas sida, och blev vän med henne. Nu hyllas Amanda som hjälte, med all rätt. Kanske kunde hon hålla kurser i källkritik och självständigt tänkande för de såkallade vuxna i Bjästa, för de verkar inte vara förmögna att lära sig något själva.

Det som skrämmer mig mest är ändå den naiva inställningen att Bjästa är unikt, att det är något extremt ovanligt. Människorna i Bjästa är inga grottmänniskor, inga manipulerade sektmedlemmar eller inavlade monster. Det går inte att bortförklara deras handlingar med att de är invandrare, och det skrämmer antagligen en del personer som älskar att skylla allt på ”invandringen”. Folk letar orsaker i att Bjästa är ett litet samhälle i Norrland, som om det vore ett norrländskt problem. Det är det inte.

Den stora skillnaden mellan Bjästa och resten av Sverige är att de flesta som får en tv-kamera uppkörd i ansiktet är noga med vad de säger, att man gör skillnad på sånt man häver ur sig i förbifarten i fikarummet eller på bussen, och sånt man säger när man känner sig ställd mot väggen. Den bakomliggande inställningen – att fina killar inte våldtar och att tjejer som inte anses fina nog inte kan bli våldtagna, att det är vanligt att ljuga om att ha blivit våldtagen och att det är lätt att få någon dömd för våldtäkt – finns däremot överallt.

Jag tror att vi alla behöver fundera över hur vi egentligen pratar om våldtäkt. Det finns ett Bjästa i oss alla.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tjejen som bara kunde gå baklänges och en bakåtsträvande bluffläkare

Mitt under den den värsta svininfluensahysterin och vaccinationsfobiepidemin i höstas dök det upp en såkallad nyhet som antagligen fick en del att bestämma sig för att avstå från vaccinet: 26-åriga Desiree Jennings hade tagit en vaccinspruta mot den årliga influensan, och tio dagar senare fick hon problem med skakningar, spasmer och kramper. Hon hade svårt att tala också, men symtomen försvann helt när hon gick baklänges eller sprang. Både Jennings och hennes läkare hävdade att det var dystoni, en sällsynt neurologisk funktionsnedsättning. Aftonbladet hakade på, och Metro.

Första intervjun med Desiree Jennings

Redan då höjdes en del kritiska röster, men de drunknade i mängden. Själv är jag ingen läkare, men nog hade även jag en del funderingar. Olov Sydow, docent i neurologi, uttalar sig på Second Opinion och hävdar att dystonin förmodligen är psykogen. Jennings har inte den typen av symtom som utmärker någon vanlig form av dystoni; till exempel brukar de komma smygande och inte så plötsligt. Mats Reimer som bloggar på Dagens Medicin är också väldigt skeptisk.

Sedan fick Jennings hjälp av Dr Buttar (inte läkare, utan osteopat, enligt Reimer) som behandlade henne med bland annat tryckkammare och andra metoder, och hon visade sig göra stora framsteg.

[Youtube=http://www.youtube.com/watch?v=oRw5s_04lMw]

Nyhetsinslag om den ”framgångsrika” behandlingen

Den doktor som behandlade Jennings hade hon fått kontakt med via Jenny McCarthy, och redan där borde det ringa varningsklockor. Jenny McCarthy är fotomodell och skådespelare, men också ett välkänt namn i autismsammanhang. Hon hävdar att hennes son Evan fick autism av vaccin, men som han sedan blev botad ifrån. Jenny McCarthy och hennes pojkvän Jim Carrey har sedan engagerat sig i den rörelse som uppfattar autism som något odelbart negativt men samtidigt möjligt att bota. Hon driver organisationen Generation Rescue vars huvudteser är att vaccin och felaktig kost orsakar autism, men att avgiftning och vissa kostomläggningar kan ta bort symtomen helt. Det faktum att den enda studie som verkligen har sagts kunna bevisa sambandet mellan vaccin och autism visat sig vara rent forskningsfusk, och att tidskriften The Lancet som publicerade studien 1989 nu drar tillbaka den, hindrar uppenbarligen inte McCarthy och hennes vänner.

Det verkar ha varit ungefär samma sorts behandling som autister får som Dr Buttar gav Jennings. Tryckkammare och ”chelation therapy” är behandlingsmetoder som Generation Rescue och Autism Speaks förespråkar. Nu visar Nyheter24, som tidigare gått på historien om vaccinreaktionen, en intervju som sägs bevisa att Jennings bluffar.

Intervju med Jennings där diagnosen ifrågasätts

Det trista är att filmen får det att framstå som att det är Jennings som medvetet lurar folk att tro att hon är sjuk, när det är uppenbart att hon har symtom. Sedan kan de ha psykiska eller fysiska orsaker, men det är en annan sak. Den som däremot borde ställas till svars är hennes såkallade läkare. Om det nu är så att Jennings trodde att hon hade dystoni fast det var psykiskt, och hon också trodde att Dr Buttar kunde bota henne, så är det inte så konstigt om behandlingen ”fungerade”. Det är så placebo fungerar ju.

För McCarthy och de andra som tror att autism kan botas hade Jennings varit två flugor i en smäll: Först ett bevis för vaccinets skadeverkningar, och sedan ett bevis för att behandlingsmetoderna fungerar. Nu är historien inte särskilt övertygande, även om den säkert har spätt på folks rädsla – men är det någon som borde utmålas som en bluff i det här sammanhanget är det den såkallade doktorn, och inte patienten. Den såkallade nyheten visar att journalister är dåliga på källkritik, och att de är tacksamma offer för sensationslystna bluffläkare.

Uppdatering: Även Expressen väljer vinkeln att det är Jennings som bluffar. Sorgligt. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Trolltider – se över ditt mentala försvar

Jag kan inte säga det tillräckligt många gånger: Var försiktig med vem du litar på. Framförallt när det gäller vem du lyssnar på.

Igår skrev jag ett inlägg om påhoppsjukskrivna, och fick en kommentar från ”HBT-Jonas”:

”Naturligtvis ska Alexandra får sjukpenning och sjukpension om hon inte mår bra. Alla som inte mår bra och som känner att de inte orkar med ett lönearbeta ska naturligtvis ha rätt till ersättning från samhället. Det är hemskt hur Moderaterna attackerar henne.”

Jag tyckte att formuleringen ”känner att de inte orkar” var lite märklig, men lät det passera. Det handlar ju om att man ÄR sjuk, och inte bara har fått för sig det. Tre timmar senare dyker en ny kommentar upp, från någon som kallar sig ”Turid Eriksson”:

”Precis. känner man sig sjuk så kan man ju inte jobba. FK borde sluta trakassera oss som inte vill jobba. Vi har också rätt till ett eget liv och samma standard som de som tjänar miljontals kronor som chefer. Det är ju helt vansinnigt att politiker ska få kränka oss som mår dåligt och inte orkar med det hårda klimatet i samhället. Det är ju deras fel att samhället ser ut som det ser ut. Förstår inte hur man kan tillåta moderaterna att hata alla som inte är rika och lyckliga från födseln.”

Nu hade det alltså trappats upp. Inte nog med att det handlar om att ”känna sig sjuk”, utan det betyder dessutom att man ”inte vill jobba”. Imorse kom det en tredje kommentar, som fick mig att gå in och titta på statistiken, den här gången från ”Fanny”:

”Hur kan man vara så grym mot stackars Alexandra. Hon som har så ont att hon inte ens kan ta hand om sina barn och än mindre kan jobba. Klart hon ska ha rätt till sjukpenning m.m. så hon kan bo kvar i sitt hus med pool. Varför skulle inte sjukskrivna få ha hus med pool när vanligt folk får ha det. Folk är så himla avundsjuka. Alla som känner sig sjuka ska faktiskt behandlas med respekt och få de bidrag de vill ha.”

Återigen detta ”känner sig sjuk”, och dessutom ännu mer märkliga formuleringar om rättigheter, och ”de bidrag de vill ha”. Varningsklockorna ringde, och mycket riktigt: De två första kommentarerna var skrivna från samma IP-adress, och den tredje från en snarlik sådan, från samma leverantör på samma ort.

Misstänkta kommentarer

Om jag hade spelat med så hade det antagligen snart kommit in en fjärde kommentar, från samma uppkoppling, som hade varit fruktansvärt upprörd över att ”vi” vänstermänniskor vill leva på bidrag så snart vi ”känner oss sjuka”. Och så vidare. Det är nämligen ett typiskt trollbeteende att göra sånt, för att ”bevisa” något – i det här fallet att jag, och vänsterfolk generellt, och sjukskrivna generellt, är bortskämda och kräver massor.

Att lära sig att känna igen trollbeteende är A och O för att överleva på nätet. Det handlar inte bara om att undvika bluffgrupper, att inte gå på nigeriabrev och att inte klicka på skumma länkar, utan också om att hålla sinnet rent från ogräs. Läs gärna kommentarer till artiklar på Aftonbladet och Expressen och inlägg på Newsmill om du vill få dig ett gott skratt, men låt dig inte luras att tro att de representerar någon slags allmän opinion. Läs gärna ”opinionsundersökningar” gjorda på nätet, men ta dem med en skopa salt eller två.

Det handlar inte bara om att inte låta dina bilder, konton och datorer hamna i orätta händer, utan även dina åsikter och känslor. Troll, ollare, besserwissrar och flamers gör allt som står i sin makt för att förgifta folks sinnen. Låt dig inte luras.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,