Tag Archives: domar

EUs transpolitik: Ett stort steg för transsexuella, men ett litet steg för transpersoner

I förra veckan publicerade Europaparlamentet en rapport som föreslår hur man ska förbättra arbetet för jämställdhet inom EU – och i det räknar man in transfrågor. Eller rättare sagt: Frågor som rör könsidentitet och transsexuella som genomgår könskorrigering.

Rapporten är en sammanställning av de senaste fyra årens jämställdhetsarbete,och man föreslår nya mål. Europaparlamentets HBT-grupp sammanfattar just transperspektivet såhär:

”In particular, the report:

  • acknowledges discrimination and multiple discrimination on grounds of sexual orientation and/or gender identity;
  • calls on EU authorities to include lesbian, gay, bisexual and transgender (LGBT) organisations in future work on gender equality;
  • stresses that gender reassignment procedures should be made accessible, including through public health insurance schemes; and
  • requires that future EU actions in the field of gender equality explicitly cover issues linked to gender identity and gender reassignment.”

Fantastiska framsteg för transsexuellas rättigheter alltså. Frågan är varför man har fått med sexuell läggning och könsidentitet, men inte könsuttryck. Om man läser originaltexten står det till exempel såhär:

”Adds that the new EU gender equality strategy and accompanying institutional mechanisms should explicitly cover gender identity and address combating discrimination arising from gender reassignment

Däremot står det inte ett ord om ”gender expression”, men väl om ”transgender”:

”Demands that specific measures be taken by the Council, the Commission and the EU Member States to improve the position of especially vulnerable groups, such as […] a campaign to raise awareness of discrimination against transgender people and improve their access to legal remedies”

Transgender på engelska är* som det svenska begreppet transpersoner: Ett samlingsbegrepp som kan syfta på alla möjliga olika transidentiteter, som transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och så vidare. I praktiken är det däremot vanligt att man använder det när man egentligen framförallt menar transsexuella. För precis som det finns en heteronorm i samhället i stort som förutsätter att folk är heterosexuella om de inte visar tecken på något annat, och precis som det finns en homonorm i HBT-världen som förutsätter att man är homosexuell (och inte bisexuell och/eller transperson) – så finns det en ts-norm i transvärlden.

Till exempel så nämner de i texten att man måste ta itu med diskriminering i samband med könskorrigering. Antagligen syftar de på till exempel personer som får sparken från sitt jobb när de kommer ut som transsexuella, eller som blir nekade jobb de egentligen är kvalificerade för på grund av att deras gamla meriter avslöjar att de har gjort en könskorrigering, och så vidare.

Vi kan ta ett exempel:

För drygt ett år sedan var jag i London och skulle handla kläder på Primark, men blev stoppad när jag skulle gå in i provrummet. Det spelade ingen roll vad jag sa, hur jag identifierade mig eller en så enkel sak som att de kläder jag skulle prova var från herravdelningen: Eftersom jag enligt expediten var en ”lady” så måste jag åka ner till bottenvåningen till damernas provrum. Det slutade med att hennes chef höll med henne, och hon började skratta åt mig.

Om det fanns en lag som förbjöd diskriminering på grund av ”könsidentitet i samband med könskorrigering” så skulle jag kunna använda den för att anmäla affären, eftersom jag var diagnosticerat transsexuell och bara hade några veckor kvar tills jag skulle börja med hormoner. Men säg att jag inte var transsexuell, eller att jag inte hade fått diagnosen än. Säg att jag kanske var osäker på min könsidentitet, eller säg att jag var intergender, eller säg att jag var en kvinnlig transvestit, eller bara en kvinna som råkade gilla att ha kläder som inte orsakade klaustrofobi… Ja, vad som helst utom just transsexuell. Med en lag som inte förbjuder diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck rent generellt, utan enbart i samband med könskorrigeringar, så hade det alltså varit helt lagligt att säga åt mig att jag inte får prova kläder i ett visst provrum utan måste åka nerför rulltrappan och ställa mig i en ny kö, och sedan hånskratta åt mig.

Vi kan ta ännu ett exempel:

När jag ansökte om att få lägga till Trollhare Jesus Immanuel hos Skatteverket första gången hade jag inte börjat i utredning än, och hade ingen diagnos. På den tiden var man tvungen att ha diagnosen transsexualism och kunna visa intyg från sin utredare för att få ta sig ett ”könskonträrt” namn. Två och ett halvt år senare, när jag faktiskt fick ändringen inskriven i folkbokföringen, så hade jag redan en diagnos sedan ett år tillbaka, men jag hade valt att inte utnyttja den för att få ändringen gjord. Det kändes så fel att jag skulle få göra den ändringen bara för att jag hade en viss diagnos, medan andra inte fick det.

Visst är det jättebra att man tar upp transpolitik i EU, men man får inte glömma bort att transfrågor handlar om mer än könskorrigeringar, och att det inte bara är transsexuella som kan råka ut för transfobi. Rapporten som sådan är ett stort steg för transsexuella, men ett litet steg för transpersoner.

*) Ordet transgender har två betydelser: Den andra, mer specifika betydelsen, är en transidentitet som ligger mellan transsexuell och transvestit.

Läs rapporten i sin helhet här. Cred: Lukas. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Transfobi förklädd till homofobi i Pakistan och Malawi

Imorgon är det tre år sedan Shumail Raj och Shazina Tariq dömdes till fängelse för sitt äktenskap. Shazina var förföljd av släktingar som ville gifta bort henne för att betala av en skuld, och när paret sökte skydd hos polisen var det de själva som blev arresterade. Shazina är kvinna och Shumail är en transsexuell man. Eftersom könskorrigeringar inte är lagliga i Pakistan är han juridiskt sett kvinna, och därför räknades deras relation som homosexuell – vilket är olagligt i Pakistan.

Shumail och Shazina blev senare frisläppta mot borgen efter massiva protester från omvärlden. Efter det har situationen förändrats litegrann. En transsexuell kvinna fick rätt att genomgå könskorrigerande operationer 2008, efter ett domslut. Ifjol drev en aktivistgrupp igenom rätten att erkänna eunucker som en minoritetsgrupp, och det beskrevs som ett stort steg för att sluta med diskrimineringen av eunucker.

[picapp align=”none” wrap=”false” link=”term=pakistan&iid=8908356″ src=”6/3/7/4/Wouldbe_bride_Raani_dc73.jpg?adImageId=13004821&imageId=8908356″ width=”500″ height=”344″ /]
Rani, och i bakgrunden Malik, på väg till rätten

Idag, tre år efter domen mot Shumail och Shazina, har ett annat par blivit arresterade. Malik och Rani är misstänkta för att ha firat sitt bröllop. Malik är man, och Rani är – om jag har förstått det rätt – eunuck, även kallad hijra. Med västerländska glasögon skulle man kunna säga att Rani är någon slags transperson. Många av gästerna på festen var även de eunucker, och blev också arresterade.

[picapp align=”none” wrap=”false” link=”term=pakistan&iid=8908360″ src=”2/a/d/4/Some_of_several_3173.jpg?adImageId=13004848&imageId=8908360″ width=”500″ height=”334″ /]
Några av de arresterade festdeltagarna i polisens buss

Malik säger själv att de inte alls firade sitt bröllop, utan att det var en födelsedagsfest för Rani. Det återstår att se vad som händer. Med tanke på den fruktansvärda domen mot Tiwonge och Steven i Malawi, så hoppas jag ändå att omvärlden får upp ögonen för transfobi nu. Som jag skrev för fyra dagar sedan:

”Det handlar inte om homosexualitet, även om det verkar så på ytan. Det handlar om homofobi, men framförallt om transfobi och rädslan för det okönbara, det felkönbara, det felkönade – och det rättkönade.”

Rädslan för det rättkönade är till exempel när man möter en person som man uppfattar som tjej och som identifierar sig som tjej – men som man skulle köna som kille om man visste vad de hade för könsorgan, eller vilka könsorgan de fötts med, eller vilka könskromosomer de har.

[picapp align=”none” wrap=”false” link=”term=pakistan&iid=8917891″ src=”1/6/e/5/Wouldbe_bride_Raani_e202.jpg?adImageId=13005131&imageId=8917891″ width=”500″ height=”304″ /]
Rani eskorteras av vakter på väg från rättssalen

Rani och Malik. Tiwonge och Steven. Shumail och Shazina. Oavsett könsidentitet, juridiskt kön, könsorgan och självpåtagen transidentitet – och framförallt oavsett sexuell läggning – så är de utsatta för transfobi, även om det kallas för homofobi. I grund och botten är det faktiskt nästan samma sak.

Se inslaget på ExpressenTV här. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

”Homosexdomen” i Malawi handlar inte om homosexualitet

Jag har bloggat tidigare om Tiwonge Chimbalanga och Steven Monjeza; det par i Malawi som blev åtalade för brott mot ”naturens ordning” för att ha gift sig med varandra. Nu har domen fallit: Fjorton års fängelse. Orättvist och omänskligt.

Det gör det tyvärr inte så mycket lättare att medias rapportering inte heller verkar vara så pålitlig. De kallas för ”ett homosexuellt par” eller ”ett homopar” av i stort sett varenda nyhetsartikel och pressmeddelande jag kan hitta, med RFSL som undantag. Kanske inte så konstigt; det de är dömda för är i praktiken ”homosexuellt sex”, mellan två biologiska män.

Nu finns det de som hävdar att Tiwonge Chimbalanga identifierar sig som kvinna och har levt som kvinna under en längre period. Till exempel aktivisterna i den här videon:

Youtubefilm om domen i Malawi

Enligt den sydafrikanska transorganisationen Gender DynamiX har Tiwonge själv sagt, apropå att sitta i fängelse:

”I am just a woman who loves my man. I’d rather remain in prison than to be released into a world where I am kept away from Steven”

När jag googlar smeknamnet ”Aunt Tiwonge” hittar jag en artikel om rättegången där man faktiskt har frågat ut vittnen om Tiwonges kön. En släkting till Steven Monjeza hävdar att hon genomskådade Tiwonge, medan en person som kände paret från den protestantiska kyrkan de brukade gå till förklarar:

”I had my doubts but who was I to judge whether he was a woman or not?”

Och Tiwonges före detta chef berättar hur de blev misstänksamma och tvingade henne att klä av sig inför alla anställda – och hur chockade de blev när de förstod att hon hade kuk.

Domen mot Tiwonge och Steven är ett utslag av heteronormen när den är som allra starkast. Domen som media fäller av ren tanklöshet och okunskap är däremot ett skolexempel på hur homonormen osynliggör de två sista bokstäverna i HBT.

Den malawiska staten bryter mot mänskliga rättigheter både när de dömer Tiwonge och Steven för att ha visat varandra sin kärlek, och när de vägrar erkänna Tiwonges könsidentitet. Det handlar inte om homosexualitet, även om det verkar så på ytan. Det handlar om homofobi, men framförallt om transfobi och rädslan för det okönbara, det felkönbara, det felkönade – och det rättkönade*.

*) Tex. rädslan för att möta en transtjej som passerar som tjej så att man inte kan gissa att hon föddes med kuk. Att uppfatta henne som tjej är ju att köna henne rätt, och just det är en del personer tydligen rädda för att råka göra.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,