Saker jag gjort efter operationen – och inte

Det är ungefär ett dygn sedan jag kom hem från Linköping efter maston. Mastektomin. Bröstamputationen, som det står i papperen. Bröstkorgsrekonstruktionen, som jag hellre kallar det. Hursomhelst.

Saker jag gjort under min första hemmavarande dag efter operationen:

  • Vaknat vid fyratiden med ryggont. Att ligga på rygg i flera dygn är inte bra.
  • Ätit middagsrester från igår, som i sin tur kom från frysen.
  • Experimenterat med olika lösningar för att kunna sova på sidan.
  • Framåt femsnåret kommit på att svepa en kudde runt bröstkorgen, så att jag kan sova på sidan. Det är ett sånt råd jag läst i en artikel om tjejer som förstorat brösten i Veckorevyn eller något för en massa år sedan. Vad är oddsen för att jag någonsin skulle ha nytta av något alls jag har läst i en så kallad tjejtidning?
  • Sovit bättre.
  • Bloggat.
  • Pratat i telefon med syster, som konstaterat att om jag bloggar så är det ett friskhetstecken.
  • Surfat runt och upptäckt att det är val på gång. Det hade jag glömt. Tur att jag redan röstat.
  • Nojat över diverse komplikationer, som infektion, svullnad, brustna ärr och så vidare. I synnerhet med tanke på att jag sprang igår.
  • Ätit de sista middagsresterna, som jag inte orkade med klockan fyra på morgonen. Jag tror att alla måltider kan värmas upp två gånger innan de blir dåliga.
  • Pratat i telefon med mamma, som påpekat att jag måste komma upp ur sängen mer. Sjukgymnasten har talat.
  • Gått upp ur sängen för att hämta chipspåsen, och satt mig igen för att äta.
  • Hasat runt i lägenheten och beundrat min egen spegelbild.
  • Kommit på att jag kan ta idolporträtt av mig själv, eftersom kameran redan sitter på stativet.
  • Haft problem med att trycka ner avtryckaren på kameran, eftersom det kräver en viss styrka som jag uppenbarligen inte har än.
  • Upptäckt att jag inte har ont i knät. Jag har haft konstant värk sedan i vintras för att jag har sådan brosktillväxt som inte går att göra något åt, och som är ofarlig och vanlig ett par år efter puberteten. Jag kände av det första gången jag gått igenom puberteten, och nu kom den alltså tillbaka i vintras. Enda gångerna det har lindrats har varit när jag hade tandvärk och när jag hade vad-det-nu-var-för-infektion, då jag åt smärtstillande. Jag har liksom vant mig vid att knät gör ont, och märker det först när det inte känns längre. Värktabletter är inte så dumt ändå.
  • Tillbringat ett par timmar på toaletten på grund av antibiotikan – eller kanske på grund av att maten blivit uppvärmd lite för många gånger.
  • Börjat noja mig lite inför borttagningen av förbanden om en dryg vecka, och undrar hur i hela friden jag ska kunna åtgärda mitt flottiga hår innan dess. Svamppinnen ersätter kanske kroppsdusch, men vad gör man åt huvudet?
  • Hasat mig ut i köket och upptäckt hur svårt det är att laga mat när kökslådorna tjurar och man inte kan ta i. Bestämt mig för att lämna översta lådan helt utdragen, så jag inte behöver anstränga mig för mycket.
  • Lärt mig att röra på hela kroppen istället för på armen. Jag vrider överkroppen, tar steg fram och tillbaka och ställer mig på tå för att kunna göra sånt som att ta ut en flaska soja ur kylen – och jag lyfter allt med båda händerna.
  • Stekt tofu utan lock. Glaslocket till stora stekpannan väger alldeles för mycket för att jag ska kunna lyfta det ens med båda händerna.
  • Ätit scrambled tofu med svamp och majs. Inte illa.

Saker jag inte gjort, som jag velat göra men inte kunnat:

Saker jag inte har gjort, som jag hade kunnat göra men inte velat:

  • Gråta över att min drivkraft för att blogga – mitt hat mot min egen kropp – är praktiskt taget utplånad.
  • Sörja att jag inte längre känner att jag är trovärdig om jag vältrar mig i självömkan.
  • Ångra operationen.
  • Noja över att erkänna ens för mig själv att jag en gång i tiden läst Veckorevyn. För några år sedan skulle jag inte ha vågat nämna det utan att skriva en halv spaltkilometer om tex. min självförnekelseperiod. Nu tycker jag mig tillochmed kunna bjuda på det ifall någon på nätet får för sig att jag är tjej. IRL vet ju folk att jag inte är det.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

15 responses to “Saker jag gjort efter operationen – och inte

  1. Kan du inte stå med huvudet framåtlutat över tvättstället och tvätta av det värsta flottet?

    F ö så får ordet ”bröstkorgs-rekonstruktion” mej att tänka på fruktansvärda olyckor, hela bröstkorgen liksom ihopklämd och revbenen och bröstbenet krossade, och sen ska man operera för att försöka lappa ihop skelettet igen… Jag tycker ”bröstamputation” i så fall låter mer träffande.

  2. det blir väl några steg i taget. snart orkar du nog trycka på avtryckaren igen ;)

    känner igen det där med knät och värktabletter… fick tennisarm i åttan och hade jobbigt ont första tiden. sen en dag när jag tagit alvedon mot mensvärk insåg jag att jag hade fått väldigt mycket mindre ont i armen också. värsta win-situationen. men jag insåg ju rätt snart att det inte gick att knapra alvedon varje dag (sen blev jag precis som du van vid att det gjorde ont, så jag missade när jag egentligen hade blivit av med det efter ett par…).

    när det gäller dusch av håret, du skulle ju som skrivet innan kunna stå med huvudet över handfatet eller typ stoppa in huvudet i duschen och duscha bara håret. om du inte behöver böja dig så komplicerat/röra armarna så mycket så att det gör ont då…
    du får nästan skaffa dig en egen privat liten frisör som fixar det där!

  3. Grattis är så glad för din skull. Läste Gardells blogg och såg länken. Jag är inte förvånad du skriver bra, har koll på dina fakta och är passioneradn i din kamp för allas lika rättigheter. Har lärt mig mycket av dig sokm jag tagit med ut i diskussioner.

    Tror nog att du har mycket mer att ge än bara ditt hat över din kropp.

    Appropå Veckorevyn, när jag gick i 8an praoade jag på Starlet!!! Jag ville prao på Min Häst men fick inte tag på dem och jag ville till Stockholm så jag tog Starlet. det är inte något jag skulle ange på min CV direkt.

  4. Jo, att stå lutad över tvättstället är ju det sätt jag lärt mig av min pappa att ”så tvättar riktiga sjömän håret” (han räknar sig själv dit, för han gjorde lumpen som fartygsläkare). Men jag är osäker på om det går och om det är lämpligt att böja sig så mycket, och dessutom spreta med armarna så mycket som man behöver göra då. Men det är det jag ska testa :)

    Lotten: Tack! Och jag är impad. Var praoade jag egentligen? Stadsbyggnadskontoret, ICA, en bokhandel och ett dagis. Inte riktigt såna platser som gjorde folk avundsjuka, men jag var nöjd.

  5. Du är min idol Immanuel <3

  6. Vilken tur att du redan äter antibiotika om du nu skulle råka få i dig lite rester med för mycket ”fulbakterier”. :)

    Grattis till operationen! Det verkar ha gått helt enligt plan.

  7. Haha, ja, och inte behöver jag tänka på tandtroll heller ;)

    Det går inte till 100% enligt planen, men det går faktiskt på sätt och vis mycket bättre än jag vågat hoppats på.

  8. Eftersom jag är en person som är väldigt inriktad på att ge råd fokuserar jag på en liiiten bit av inlägget: Jag vet inte vilken operation du gjort och om det är olika beroende på operation, men jag har fått duscha bara några dagar efter operationen varje gång jag opererats (typ sju gånger alltså), så så länge du orkar massera in schampo i håret och skölja ur det bör det va ok! Vad sa de till dig om duschning?

  9. Det finns något som heter torrschampo. Jag tror man gnider in det i håret och så absorberar det smuts och fett. Man kan ha det om man vill känna sig fräschare men inte vill slita så mycket på håret som med en tvätt. Det är möjligt att jag har läst detta i en tjejtidning, jag har inte provat själv i alla fall, men det kan ju vara en bra idé ändå. Du kanske kan be nån du känner hjälpa dig med inhandlingen,

    Med förhoppning om en snabb återhämtning!

  10. De säger att man inte ska duscha förrän bandaget är borta, och det tas bort efter ca 7-10 dar (den tid jag fått betyder däremot 13 dagar).

    Apropå torrschampo har mamma lärt mig att potatismjöl fungerar, och det har jag provat nån gång. Om jag bara inte hade ställt potatismjölet på översta hyllan…

  11. Hoppas att du snart kan tvätta håret själv igen och att bröstet läker fint :)

  12. Pingback: Handlöst tänkande – 17 dagar utan manboobs « trollhare

  13. Pingback: Ingen förebild, men en massa efterbilder – 74 dagar post-op | trollhare

  14. Pingback: I de blindas rike är den enögde inte kung – utan en dåligt integrerad synvandrare » Trollhare