Varför måste transsexuella kastreras?

Jag lovade ju ett inlägg om skäl för att införa kastrering som krav för att få ändrad juridisk könstillhörighet, och bloggade om vilka personliga skäl någon kan ha för det. Sedan var jag tvungen att tänka efter hur jag skulle formulera mig så tydligt som möjligt.

Det är en otroligt stor skillnad mellan att fatta ett personligt beslut om vad det egentligen är man vill och behöver, och vad man anser bör gälla för alla transsexuella och intersexuella. Det är fullt möjligt att känna ett starkt behov av att genomgå en kastrerande operation utan att för den skull döma de som inte har samma behov, precis som det är fullt möjligt att inte behöva operationen men inte ha några som helst problem med att andra faktiskt gör det. Är det något folk lätt missar i debatten är det just det: Det är skillnad mellan det privata beslutet å ena sidan, och ens åsikter om vilka regler som bör gälla för alla å andra sidan. Man kan jämföra det med behovet av att skaffa barn: Att jag inte vill ha barn betyder inte att jag ser ner på människor som skaffar barn. Det finns inget krav på att jag måste yngla av mig för att bevisa att jag inte hatar barnfamiljer. Folk är olika, helt enkelt.

Med det sagt tänkte jag gå in på de argument som ibland läggs fram för att införa kastrering (eller för den delen för att behålla sterilisering, som det är idag) som ett krav för att ändra sitt juridiska kön. Det handlar alltså inte längre om vad enskilda personer vill, utan om vad samhället ska kräva av samtliga människor som ansöker om ändrad könstillhörighet. Det gäller både ungdomar och vuxna som genomgår en könskorrigering, och barn som fötts med intersexuella syndrom där den första läkarbedömningen av barnets könstillhörighet senare har visat sig stämma dåligt.

Lagen idag kräver alltså sterilisering (avsaknad av fortplantningsförmåga, tex. genom att skära av äggledare eller sädesledare), men det är tal om att kräva kastrering (avsaknad av äggstockar för att få ett juridiskt kön som man, och av testiklar för att folkbokföras som kvinna). Hursomhelst låter argumenten för båda ungefär likadant.

Ändrad könstillhörighet - förslag till ny lag

I utredningsrapporten till lagförslaget som lades fram 2007 berättar man till att börja med vad det är som ligger till grund för den ”gamla” lagen, som kräver sterilisering, när den infördes 1972:

”Kravet på att den som ansöker om fastställelse av könstillhörighet enligt könstillhörighetslagen skall ha blivit steriliserad eller av annan orsak sakna fortplantningsförmåga grundar sig enligt förarbetena på en vilja att förebygga att en transsexuell person efter fastställelse av den nya könstillhörigheten får egna barn, dvs. att den som officiellt har manligt kön blir mor och den som officiellt har kvinnligt kön blir far. Kravet på sterilisering är enligt förarbetena motiverat för att helt eliminera risken för den förvirring i släktskapsförhållandena som skulle uppstå om en transsexuell person som fått sin köns-registrering ändrad skulle få egna barn.” (SOU 2007:16 s. 170)

1972 var det alltså rädslan för gravida män som drev fram kravet på sterilitet, även om man inte trodde att det fanns någon större risk. Dels förutsatte man att de som genomgick en könskorrigering var heterosexuella i sin nya könsroll och levde monogamt med en cisperson, och dels var detta innan provrörsbefruktning blev möjligt:

”I förarbetena till könstillhörighetslagen betraktades frågan om den transsexuelles fertilitet som något perifer och teoretisk, efter-som man där antog att den transsexuelle inte skulle vilja inleda en relation som efter könstillhörighetsändringen var att betrakta som homosexuell, dvs. med någon av samma kön som den transsexuelle själv. Det har emellertid visat sig att det bland transsexuella, precis som bland befolkningen i övrigt, finns såväl hetero- som bi- och homosexuella. Det förekommer således, och är inte heller ovanligt, att en f.d. transsexuell lever tillsammans med en person som tillhör samma kön som han eller hon själv gör efter könstillhörighetsändringen.” (SOU 2007:16 s. 181)

En transsexuell kvinna förväntades alltså leva med en man, vilket betydde att ingen av dem hade något ägg som kunde befruktas, och en transsexuell man förväntades leva med en kvinna, vilket betydde att det inte fanns någon sperma med i leken. Ändå kände man sig tvungna att se till så att det inte skulle kunna vara möjligt. Detta är även något man bekymrar sig för år 2007:

”En farhåga skulle därför, som vi nämnde inledningsvis, kunna vara att en biologisk kvinna får sin könstillhörighet ändrad till man, inte genomgår könskorrigerande ingrepp, blir gravid och föder ett barn, eller tvärtom, att en person som är registrerad som kvinna i folk-bokföringen, blir far till ett barn” (SOU 2007:16 s. 182-183)

Då kommer frågan: Varför? Vad är det egentligen för skäl de som har skrivit lagförslaget anger för att införa kastreringstvång?

Det är lätt att gissa att de hänvisar till ”barnens bästa”, men det är faktiskt inte det de gör. Tvärtom slår de fast att den forskning som finns på barn till transsexuella föräldrar inte visar några såna skäl att förbjuda transsexuella att skaffa barn (s. 179). Eftersom de även föreslår att man ska tillåtas frysa ner ägg och spermier så har de inte mycket att invända mot transsexuella som föräldrar som sådana. Det de däremot framför som argument för att kräva av samtliga som ansöker om ändrat juridiskt kön att de saknar äggstockar eller testiklar är att det strider mot deras definition av vad en man respektive en kvinna är:

”Skälen till detta förslag är att vi anser att det är rimligt att kräva att en person som har manlig könstillhörighet inte har kvinnliga könskörtlar och tvärtom. Syftet är således inte i första hand att kräva ett ingrepp som gör patienten steril, även om det blir en konsekvens av ingreppet.” (SOU 2007:16 s. 183)

Där har vi det. En man är frånvaron av äggstockar; en kvinna är frånvaron av testiklar. Det är på denna värdering om vad kön är som lagförslaget från 2007 att införa ett krav på kastrering för transsexuella är grundat. Det är utifrån den bedömningen man vill kräva att den som ansöker om ändrad juridisk könstillhörighet också opererar ut äggstockar eller testiklar.

Sedan har olika remissinstanser och privatpersoner på nätet hört av sig med ganska många invändningar om just ”barnens bästa”, men det är svårt för dem att bevisa något då den enda forskning som finns på barn till transsexuella egentligen visar att det inte är någon skillnad mellan barn till transpersoner och barn till cispersoner. En del påpekar också de medicinska riskerna som finns med att behålla till exempel äggstockar och livmoder under långvarig testosteronbehandling, men det brukar mest vara en fundering och mer sällan framföras som argument för ett kastreringstvång.

Utöver det har en liten grupp transsexuella och f.d. transsexuella målat upp ett skräckscenario: Ifall någon får juridisk könskorrigering utan att genomgå kastrering så skulle det innebära att alla som behöver kastrering kommer att bli utan den behandlingen. Detta för de ibland fram i sina egna forum på nätet, för att utmåla ”transvestiterna” – alltså de som inte behöver en kastrering och könsorgansrekonstruktion utan till exempel ”bara” hormonbehandling och juridisk ändring, och för killar även bröstborttagning – som de ”riktiga transsexuellas” stora fiende. Det påståendet grundar sig naturligtvis på en falsk dikotomi; om du inte är med oss är du mot oss.

Korten blandas ofta ihop när man diskuterar vilka regler som egentligen ska gälla. För de oinsatta är det lätt att få för sig antingen att ”alla transsexuella vill göra operationen” eller ”ingen transsexuell vill göra operationen, men de blir tvingade till det”. För många som själva är berörda kan det vara svårt att hålla sina egna känslor utanför, och det är lätt hänt att jämställa sina egna behov med alla andras. Just det är å andra sidan något som absolut inte är unikt för transpersoner; många cispersoner jag har träffat försöker förstå ”vad transpersoner vill” utifrån sina egna behov. Som kirurgen jag träffade för några veckor sedan, när han antagligen började känna sig lite pressad:

”Jag tycker ju att om det vore jag, så skulle jag ju tänka att om jag är man i huvudet så skulle jag vilja vara man i hela kroppen också”

Det enda det uttalandet egentligen säger någonting om, är hans egen upplevelse av sin könsidentitet som man – och hans uppfattning om vad andra som identifierar sig som man borde känna.

Jag tror att det märks ganska tydligt var jag själv står, även om jag försökte skriva det här inlägget så objektivt som möjligt. Jag är motståndare till kastreringskravet, och jag vill själv bli kastrerad. I mina ögon finns det ingen som helst motsättning mellan de två, eftersom det ena är min åsikt som transaktivist och det andra är min personliga upplevelse av vilken vård jag behöver. Vad jag gör och inte gör med mina äggstockar är något som rör mig och min läkare. Vad jag har och inte har innanför mina kalsonger är inget att ordna en folkomröstning om, och det är inget som klåfingriga politiker och byråkrater har med att göra.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

42 responses to “Varför måste transsexuella kastreras?

  1. Bra skrivet.

  2. Bra sammanfattat. :)

    Kan inte låta bli att irritera mig på den där läkaren. Vadå ”om det var jag”? Jag skiter väl i hans åsikter om sin egen könsidentitet och vad den baseras på.

  3. Jätteintressant och lärorikt inlägg!

    Apropå könsidentifikation så finner jag det rätt intressant hur starkt människor identifierar sig och andra utifrån könsdelarna. Själv genomgick jag för tio år sedan en hysterektomi på grund av cancertumörer och omgivningens reaktion efteråt var inte riktigt vad jag förväntat mig, men den allenarådande uppfattningen var att jag inte längre var ”kvinna”. Men några svar på vad de ansåg att jag ”blivit” istället har jag ännu inte fått :)

    Personligen anser jag det räcker med att man är ”människa”, men byråkratin blir gräsligt nervös när den inte kan sortera och kategorisera oss i ”rätt” låda. Och ännu besvärligare blir det eftersom de bara har två lådor. En rosa och en blå ;)

    Hälsningar
    Jeanette

  4. Ja, precis. Det är den sortens ”argument” jag skulle förvänta mig från någon som är ”ovan” vid transpersoner, som liksom mest tänkte högt. Inte från en läkare som möter transpersoner varje dag.

  5. Vilka märkliga reaktioner du fick! Annars har jag ibland använt just en sån situation som exempel för att förklara att det inte finns någon kroppsdel som definierar vilket kön man har. Man blir inte man för att man opererar ut livmodern. Om man gör det pga. tex. cancer och känner sig som kvinna, så är man fortfarande kvinna. Om man gör det pga. transsexualism, så var man inte kvinna innan dess heller :)

  6. Så sant. Utifrån mitt förhållningssätt finns inte heller någon kroppsdel som definierar kön, men det heteronormativa synsättet är så djupt rotat och fastcementerat att det är plågsamt. År 2010 kan fortfarande minsta lilla avvikelse från det konforma skapa veritabel panik och rent av urarta till barbari i detta land.

    Hälsningar
    Jeanette

  7. Ja, det är trist att det ska vara så. Jag fattar inte det.

  8. Vi råkade komma in på det här ämnet på jobbet för ett tag sedan och jag försökte berätta kortfattat om sterilisering/kastreringskravet och arbetskamraterna blev lite upprörda och sa att det är ju faktiskt inte där könet sitter. Fast sedan var det någon som sa att om man blir kastrerad så blir man ju könlös istället och det var tydligen en hemsk tanke. Eh ja nej det blir man ju inte försökte jag invända. Det är inte lätt alla gånger.

  9. Det var åtminstone trevligt att de inte ansåg att könet sitter mellan benen.
    Alltför många tjatar om min kirurgiska status, så de kan sortera in mig i kön utefter det. Det kan bli frustrerande.
    Din arbetskamrater verkar vara lite mer progressiva än många andra. :)

  10. Absolut. :) Det är en medelålder på under 30 så det hjälper säkert till.

  11. Det är fascinerande hur svårt folk ibland har att greppa det här, och den fixeringen vid operationer. Min nya ledsagare som följde med till Linköping hade ju nästan noll kunskap innan, och efteråt när vi pratade så sa hon först att hon tyckte att det kirurgen hade sagt var rimligt men sedan när jag förklarade min synvinkel så fattade hon direkt.

    Faktiskt har jag märkt att argumentet ”för många ts-killar är det det enda sättet att få biologiska barn” är något som många kan förstå, mycket lättare än ”för många gör det inte så stor skillnad om de gör op eller inte, men en operation i sig kostar på i smärta, sjukskrivning etc”.

  12. Oj. Jag tänkte också genast ”men de kvinnor som av någon anledning tvingats ta bort äggstockarna eller livmoder, de ses väl fortfarande som kvinnor”. Tydligen inte. Människor upphör aldrig att förvåna mig.
    Nåja, även om det känns som en uråldrig definition av kön måste det ändå sägas vara lite mer modernt än då en person definierades som kvinna genom sin förmåga att få barn, och en man efter sin förmåga att bära sin kvinna över tröskeln efter bröllopet…

  13. Jo, men det är ingen jättestor skillnad. Alltså, biologismen/ableismen har bara flyttat in under huden.

  14. ”Det har emellertid visat sig att det bland transsexuella, precis som bland befolkningen i övrigt, finns såväl hetero- som bi- och homosexuella.”

    Alltså, nähä? SURPRISE! Den där meningen fick mig att skratta till lite. Hur kan det vara något folk tycks bli så FÖRVÅNADE över…? Varför är det inte _självklart_ att transsexuella inte måste vara hetero?

    För övrigt så har läsandet av dina transinlägg lett till två reaktioner för mig.

    1) FÖRBANNAD på alla politiker och ignoranta personer som vägrar ta tag i saken, eller som bara kommer med idiotiska förslag.

    2) Insikten om att JAG SJÄLV ”inte orkar” engagera mig. För att det är så komplexa frågor. Varje litet beslut leder till en mängd konsekvenser och nya frågor att ta ställning till. Och om då jag, som ändå är intresserad och gärna läser och pratar om transfrågor, inte orkar ta den fighten, då är det ju faktiskt inte så märkligt att högre uppsatta personer med långt fler andra frågor att sätta sig in i inte orkar prioritera det…

    Fortfarande förbannad dock. Men jag kan förstå dem. :/ (Inte de mest ignoranta personerna ”till vardags”, utan helt enkelt beslutsfattare som inte hinner/orkar ta itu med transrelaterade problem)

  15. Jodå, jag fattar att det är lätt hänt att man känner att man inte orkar. Det ÄR komplicerat, tyvärr.

  16. Pingback: Aspergerläger och Angår det dig vad jag har mellan benen? « trollhare

  17. Pingback: Tvångskastrering och tvångskönsorganisering « trollhare

  18. Pingback: Mina testosteronnivåer är alldeles utmärkta, tackar som frågar « trollhare

  19. Pingback: Mors dag – men inte för alla « trollhare

  20. Pingback: Dagens ord: Genusavund « trollhare

  21. @Immanuel:

    Väldigt intressant. Speciellt citat du gör med ”rimligt att kräva att en person som har manlig könstillhörighet inte har kvinnliga könskörtlar och tvärtom”.

    Det finns en enorm motsättning i meningen. Man kräver ett mycket radikalt och kontroversiellt ingrepp mot en person med argumentet att det är ”rimligt”.

    Det är naturligtvis alldeles huvudlöst.

    Det finns ett par intressanta frågor då tycker jag. Vem kan med bibehållen aktning säga något så korkat? Vad har de som ställer sig bakom det för status? Var får de den ifrån?

    Vidare finns det säkert en avsikt med ordet ”rimligt”. Det står ju i öppen kontrast mot det kontroversiella. En möjlig tolkning är att man försöker dölja det kontroversiella. Det tror jag är värt att titta vidare på.

    Det här är som gjort för diskurs-analys. Inte för att jag kan så mycket om det, men jag kan inte låta bli att tänka på Focault och vansinnets historia.

  22. Ja, jag håller med dig helt och hållet. Vadå rimligt? De pratar också om att de har varit tvungna att komma fram till vad de anser är en man respektive en kvinna, och detta är alltså resultatet. Det handlar om deras könsuppfattning som de projicerar på andra.

    Den som är ansvarig för utredningen är hovrättslagman, men han har haft hjälp från bl.a. en läkare som har jobbat med transsexuella patienter. Jag har funderat mycket över hur de egentligen lyckades få ur sig den där texten, för det är många märkliga formuleringar. Jag är ingen jurist och inte så van vid att läsa offentliga utredningar, men hade jag använt mig av samma argumentationsteknik i min d-uppsats i engelska så skulle den inte bli godkänt…

    Jag skulle också vilja göra en djupare analys av utredningen, av den gamla lagen och det nya förslaget och allt sånt. Jag har en massa teorier, men inget som jag vågar uttala högt ;)

  23. Pingback: Att försvara ett stigma med existensen av ett sådant.

  24. Pingback: I never will become the father of a son – Tvångskastrering och talibanvård « trollhare

  25. Såg just den här skarpsinta ledarskribenten och hennes kommentarer om självmord:

    FK ingen mördare

    Det är nog bäst att jag inte skriver vad jag tänker om henne. Jag antar dock att hennes djupa insikter i psykologi och hennes syn på psykisk sjukdom delas av hela ledarredationen.

    Men det är inte så mycket okunskapen i det hon skriver som det förakt jag anar (som bakgrund och ovilja att sätta sig in i problemen) som stör mig.

    Det är också, intressant nog, samma självsäkerhet i det hon skriver som i det du kommenterat ovan.

  26. Jamen det är ju superintressant ;-)

    Cattis borta på På Riktigt fällde en underbar kommentar om det: ”det är så enkelt att bara barn fattar det”.

    Precis så är det.

    Bara om man har extra-tjocka sociala skygglappar kan man undgå att förstå.

  27. Japp, det är nog så. Fast visst finns det en poäng i att man ska vara försiktig med att tillskriva skuld för någon annans självmord. Däremot är det väldigt absurt att argumentera:

    1. Personer som blir utförsäkrade är friska nog att jobba.
    2. De som tar sitt liv är svårt sjuka av sig själva, det har inget med Fk etc att göra.

    Självmordsbenägenhet är inte ett hinder för att jobba, antar jag att de menar.

  28. Ja, det är bra att du nämner det, man måste vara försiktig när man tillskriver någon skuld. Och naturligtvis extra försiktig när skulden är så tung.

    Det kan gå fel hur man än gör och hur väl man än försöker.

    Men det är långt mellan det och att mena att vad samhället gör har ingen betydelse för om någon begår självmord. Det är där det blir intressant. Och absurt som du skriver.

    Det krävs kanske en god portion humor och nyfikenhet för att orka titta närmare på sånt här. Och kanske lite ilska. Och sorg.

  29. Jag blir alltid så sarkastisk och arg när jag läser såna där bloggar/inlägg/artiklar. Det är märkligt att man kan anse att psykisk ohälsa skulle vara någon slags naturkraft som inte påverkas av omgivningen.

  30. Ja, det är märkligt och jag blir också arg.

    Men just för att det är märkligt blir det också intressant. ”Vaffö är de på detta viset” som de små vise sa.

  31. Ja, jag har ju en rätt märklig dragning till absurt dåliga förklaringar, fördomar och tankevurpor :) Sånt är fascinerande.

  32. Pingback: Socialdemokraterna om tvångskastrering, juridiska kön och hets mot folkgrupp « trollhare

  33. Pingback: Tvångssterilisering av könslomässiga skäl – en liten historisk tillbakablick « trollhare

  34. Pingback: Är du rädd om dina pungkulor Fredrik? « Sverige är inte världens navel!

  35. Pingback: Maria Larsson (KD) rasar mot tvångssteriliseringar – mot ordvalet, alltså | trollhare

  36. Pingback: Dagens ord: Genusavund » Trollhare

  37. Pingback: Med Göran Hägglund blir inga (trans-)barn gjorda » Trollhare

  38. Pingback: Mors dag – men inte för alla » Trollhare

  39. Pingback: I never will become the father of a son – Tvångskastrering och talibanvård » Trollhare

  40. Pingback: Tvångssterilisering av könslomässiga skäl – en liten historisk tillbakablick » Trollhare