Daily Archives: 28 oktober, 08

Patchouli

Min binder luktar gammal herrparfym. Sådär som den blir när den är på väg att försvinna; bara en svag förnimmelse av dov patchouli kvar. Var doften kommer ifrån är ett mysterium. Jag använder bara oparfymerad deo och ett mjällschampo som knappt luktar enbär längre.

Lukten kommer inte från mig, det är klart. Så jag räknar dagarna sen senaste kramen: Sex dygn. Utan Dennis skulle jag aldrig känna mänsklig närhet alls.

Min binder luktar gammal herrparfym utan en rimlig förklaring. Kanske är det för att någon tänker på mig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

För manlig för sitt eget bästa

”Han har flera erfarenheter av fördomar inom vården. Ett exempel är från förra året, då han efter att ha stått i kö i två år för att få bli utredd för adhd och Aspergers syndrom äntligen fick träffa en läkare.

– Läkaren avfärdade allt och ville inte gå vidare med utredningen eftersom hon tyckte att allt berodde på att jag är transsexuell. Hon sade bara att ”Det du beskriver är typiskt manligt” och såg det inte som något problem, berättar Pontus. ”

Det känns ju… Bekräftande av ens manliga identitet i alla fall? Alltid något? ;)

Allvarligt talat: Pontus, som intervjuades i Dagens Medicin, är inte unik. Även om det ofta bara är ren och skär okunskap är fördomarna många. Folkhälsoinstitutet har undersökt transpersoners psykiska hälsa och livssituation, och det är tydligt att det finns att göra.

Jag har inte hunnit läsa hela rapporten på 466 sidor, utan bara skummat igenom vissa delar och läst kortversionen. Psykiskt lidande, utsatthet, självmord, komma ut-ångest, transfobi… Varvat med tunga teorier och perspektivbyten fram och tillbaka. Det här är ingen upplyftande, lättsam rapport, lika lite som den är lättläst. Men viktig. Jag hoppas bara att folk orkar ta sig igenom hela. Och att jag själv gör det.

Ladda ner rapporten här. Hollywood ska rädda äktenskapen. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Besserwisser sökes

”Äh finns jobb överallt det säger ju alla. Det är aldrig ekonomin det är din CV. Du är bara lat och otacksam.”

Detta är en autentisk kommentar under Aftonbladets artikel om arbetslöshet. Jag blir inte klok på om den är uppriktigt menad eller inte. Hursomhelst känns den extremt modern. Det är inne att förklara alla tänkbara problem med individuella brister. Arbetslös betyder lat som väljer att inte skaffa rätt utbildning. Sjukskriven betyder fuskare som väljer att tycka synd om sig själv. Sjuksköterska betyder dum i huvudet som frivilligt väljer att plugga till ett låglöneyrke. Och så vidare.

Jag tillhör ju de som valt fel alldeles för många gånger i livet, det är därför jag är heltidsparasit. Mitt yrke är att självömka. Därför har jag nu ett unikt erbjudande till alla som vet bäst, alla pseudoexperter, alla gratiscoacher och lägga-näsan-i-blöt-profeter: Berätta för mig vad jag ska göra med mitt liv. Ta chansen, det kommer inte i repris.

Jag lovar att om fler än fem personer nappar kommer jag att välja en som får ge mig råd, som får berätta för mig vilken valfrihet jag har och vilka fantastiska möjligheter som bara väntar på mig. Jag lovar att ge det en månad. Det enda kruxet är att du måste göra det gratis, men det enda du behöver är dina fantastiska kunskaper som går att tillämpa på alla människor i alla situationer. Så vad väntar du på?

Tack vare den här artikeln. Proffstyckare som åtminstone håller sig till känslobiten. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , ,

Oförstånd

”Psykologhjälp har inte saknats. Barnpsykologer, terapeuter, kuratorer och traumaexperter trampade nästan ner varandra på sjukhusen.

Danijel är inte imponerad av dem han mött. Han härmar deras nickande hummanden: ”Vi förståår”.

– Du förstår inte ett skit, har jag sagt. Du förstår inte tio år som jag inte får tillbaka. Som jag så jävla gärna vill ha. Men jag kan inte göra replay.”

Jag tillhör inte heller de som förstår. Det gör ingen som inte var där. Men jag är åtminstone medveten om mina brister.

Min egen erfarenhet är att inte ens de som har nästan identiska erfarenheter nödvändigtvis förstår varandra. Men en sak har jag lärt mig: Att de som tvärsäkert säger att de förstår oftast är de som gör det minst.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , ,

62% risk för kramighet

En brittisk studie visar att personer som lider av autismspektrumstörningar har svårare att uppfatta de språkliga nyanserna och värdesätter försiktighet framför känslan av att göra en bra affär.

Eller så uttrycker vi det såhär:

En brittisk studie visar att neurotyper är mer lättlurade än autister. När de presenterades för en valsituation handlade neurotyperna irrationellt och valde oftare utifrån hur försöksledaren formulerade alternativen än den faktiska sannolikheten. Detta lurade emellertid inte autisterna.

Ja, jag har hittat på texterna själv, men de beskriver egentligen samma undersökning. Slutsatsen forskarna kom fram till var att det inte bara är ett handikapp att inte ha någon intuition att lita till. Att gå på ”magkänslan” är ofta en fördel i sociala sammanhang då det innebär att en slipper göra komplicerade uträkningar för att sluta sig till sannolikheten att faster Agda vill ha en kram är 62%.

Så, frågan är: Tycker du att texterna ovan ger dig samma intryck? Var lugn, du är autist. Om du däremot får helt olika känslor är risken överhängande att du är neurotyp. Men oroa dig inte, det finns hjälp att få.

Cred till Wemind. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , ,

Jag älskar mina äggstockar

Är det någon som minns min liknelse om att vara gravid med sin inre man? Jag börjar komma en bit på vägen nu. Om exakt en vecka ligger jag med benen i vädret och gör ultraljud. Någon bäbis lär de inte hitta, men eventuellt en förklaring till varför jag är luden, och varför Tant Röd trotsar besöksförbudet och dyker upp med högst ojämna mellanrum och misshandlar mig.

En japansk studie visade att 58% av alla transkillar har PCO-S: Polycystiskt ovariesyndrom. Ludenhet, oregelbunden mens, insulinkänslighet… Jag är förmodligen en av dem. Sedan januari då poletten trillade ner har jag försökt få en undersökning. I maj skulle det bli av, men jag skrev av misstag in det på fel dag i min handdator och kom dit en dag för sent. Nu, efter elva månader, ska jag äntligen få veta.

Kommer det att göra någon skillnad för min självbild? Jag vet att en del har insett att de inte var transsexuella, att de hellre ville leva som tjejer när de väl fått veta. Jag vet att andra istället tolkat det som att de är extra genuint transsexuella.

Själv behöver jag inte längre oroa mig för att inte vara tillräckligt transsexuell. Men nästa gång jag ligger i fosterställning och önskar att jag kunde kräkas upp mina äggstockar kanske jag borde tänka på att de gett mig ett försprång.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,