Idag börjar Pride, och jag tänkte tipsa om en intervju med Thomas Beatie. Han är invigningstalare i år ju. Jag tycker han ger väldigt bra svar även på mindre lyckade frågor, och jag gillar honom bara mer och mer. Han verkar vara en underbar människa.
Däremot kom jag på när jag såg klippet att rubrikerna oftast bara kallar honom ”den gravida mannen”.
Den gravida mannen – hör hans berättelse (Aftonbladet)
”Gravida mannen” talar på Pride (SVT)
Gravida mannen talar på Pride (DN)
Gravida mannen talar på Pride (SvD)
De tre sista länkarna är egentligen från en och samma TT-text, som även kablats ut i diverse lokaltidningar. Även om jag förstår varför det blivit så – han blev känd just när den första graviditeten pågick, och inte till exempel först efter förlossningen – så tycker jag det är fascinerande att man hakat upp sig på själva graviditeten. Det blir kanske ännu tydligare om man tittar på lite äldre rubriker:
Gravida mannen blev pappa igen
Att fortsätta vara gravid efter en förlossning är verkligen inte vanligt, vad jag vet, men Thomas Beatie är inte känd som ”mannen som fött barn”. Varken födandet eller föräldraskapet är i centrum, utan just graviditeten – och det är i ständig presens. Som om det vore en enda lång graviditet, och inte tre olika. Som om det var ett kroniskt tillstånd.
Jag fick en bild för mitt inre: När han är 80 år och yngsta barnet är vuxet för länge sedan, så kommer folk fortfarande kalla honom gravid. Eller så kommer ingen längre tycka att det är något anmärkningsvärt att en man föder barn. Jag hoppas på det senare.
Lästips: Manligheten sitter inte i anatomin. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Thomas Beatie, transpersoner, HBTQ, könskorrigering, graviditet, språk, media, Pride
