Blågula offerkoftor och nakna sverigedemokrater

Tidigare idag rapporterade media att Göran Hägglund inte kommer på Pride. Visserligen kommer Kristdemokraterna att arrangera egna programpunkter, men Hägglund själv kommer inte att vara med i partiledardebatten. Nu skriver SvD att Sverigedemokraterna inte ens är inbjudna till densamma. RFSL, som arrangerar debatten, har fattat det beslutet utifrån att flera av de andra partierna vägrar delta om de är med:

”Några av partiledarna, jag kan inte gå in på vilka, har olika typer av principbeslut att inte debattera med SD. För Pridebesökarna är det intressantare att lyssna på riksdagspartierna än att lyssna på Jimmie Åkesson.”

Jag kan se offerkoftan glittra i blått och gult. Jag kan se anklagelserna mot RFSL, mot Pride, mot ”HBT-personer”. Jag förutspår ett gnällande utan motstycke de närmaste veckorna. Det kommer alltid upp en massa lösa anklagelser mot Pride den här tiden på året – oftast från personer som antagligen knappt varit där – men det här lär ge pridehatarna extra vatten på sin kvarn.

Visst hade jag njutit av att se Jimmie Åkesson svettas när han försöker förklara inför pridepubliken varför en av deras lokalavdelningar går till val på att stoppa Pride. Det hade jag. Så till den grad att jag nyss äntligen fick tummen ur och skickade min enkät till Sverigedemokraterna. Det lät jag bli förut, eftersom deras sida var så svårnavigerad och otillgänglig, men nu har jag letat rätt på en adress och mailat dem. De ska också få en chans att svara på frågorna om hur de vill förbättra HBTQ-politiken.

Jag tror inte på offerkoftor – i synnerhet inte blågula. Då föredrar jag nakna kejsare, helt klart.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Pride, Sverigedemokraterna, Jimmie Åkesson, Göran Hägglund, Kristdemokraterna, HBTQ, homofobi, transfobi, heteronormen, RFSL, val, politik, partier

Håll huvudet kallt!

Jag skulle ha tillbringat den senaste veckan hos mina föräldrar, var det tänkt. Jag skulle ha badat i Kattegatt, lekt med Vallmo och hört havets brus det första och sista jag gjort varje dag. Men nej, såklart skulle jag bli sjuk just nu, och först ligga i sängen i feber i några dagar, för att sedan sitta och hosta såpass mycket att jag nästan övervägt att lägga upp en bild på ”dagens slemklump” i bloggen.

Jag vet att det är rätt vanligt att ha ”fel på termostaten” som bokstavsmänniska. För min del handlar det om att jag tål kyla väldigt bra – så bra att jag riskerar frysskador ibland – men värme väldigt dåligt, och det är något jag inte är ensam om. Det blir inte lättare av att jag fortfarande inte har fått göra min bröstkorgsoperation. Även om jag inte använder binder när jag är hemma ensam, så svettas jag rejält i vecken.

Nämnde jag att jag inte riktigt tål min egen svett, utan lätt får utslag av den? Nämnde jag att Sandviken är en kokgrop på sommaren och att mina vardagsrumsfönster gör lägenheten till ett växthus? Nämnde jag att jag inte klagade en sekund på kylan och snön i vintras, och därför har rätt att gnälla hur mycket jag vill på värmen?

Det finns vissa saker som gör livet lite mer uthärdligt, däremot:

• Att ordna korsdrag genom lägenheten, och ha persiennerna nedfällda.
• Att dricka vatten, i mängder, äta glass och salt mat och försöka ta det lugnt.
• Att spola handlederna med iskallt vatten, och skvätta på halsen.
• Att bada i kallt vatten i badkaret. Jag vågar inte försöka mig på det där med en blöt t-shirt, eftersom jag redan är sjuk nog som jag är, men ett svalt bad är underbart.
• Att lägga kylklampar i sängen innan man går och lägger sig. En halvlitersflaska med vatten som legat i frysen, insvept i en handduk, är perfekt att krama på.

Och så det jag provade idag:

• Att göra en tankehatt med kylfunktion.

Man fyller en fryspåse med vatten, och knyter igen änden ordentligt. Sedan lägger man den i ännu en fryspåse, och knyter igen den med och lägger den i frysen. När vattnet frusit har man en ispåse som passar perfekt att balansera på huvudet, inklämd mellan tyglagren i en snusnäsduk eller så.

Den är lite tung och halkig, så den fungerar inte så bra att gå runt med, men om man sitter vid datorn och behöver kyla ner skallen så är den oslagbar.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om värme, sommar, sjukdom, svalka, väder, tips, hjälpmedel, bilder, NPF, Aspergers syndrom, ADHD

Ja till kärleken i Argentina

För knappt en vecka sedan var det någon som la upp en bild i gruppen Wipeout Homophobia on Facebook, som skulle visa hur olika lagarna är i världen: På vissa håll får samkönade par gifta sig, på andra är det belagt med dödsstraff. Petig som jag är var jag tvungen att påpeka att kartan måste vara gammal: Enligt den var varken Norge, Sverige, Portugal eller Island med bland de länder som har könsneutrala äktenskapslagar.

Den gamla kartan

En snabb koll på Wikipedia fick mig att inse att den kartan de lagt upp måste vara över 1½ år gammal. Det var den första januari 2009 som lagen ändrades i Norge, och sedan följde de andra länderna efter. Dessutom har man ändrat lagarna i till exempel Mexico City och guvernören i Eldslandet i Argentina har tidigare utfärdat äktenskapsbevis för samkönade par, eftersom argentinsk lagstiftning varken sagt bu eller bä. Det ledde till en debatt om samkönade äktenskap, och idag har senaten röstat i frågan. Det blev ja.

På sätt och vis har det gått fort; på sätt och vis oändligt långsamt. Argentina är det första landet i Sydamerika att tillåta samkönade äktenskap, och – rätta mig om jag har fel – det andra landet på hela den amerikanska kontinenten. Vissa delstater i USA tillåter visserligen samkönade äktenskap, men de är i minoritet.

Den nya kartan

Canada var först, men Argentina är nummer två. Kartan förändras. Jag hoppas att innan året är slut så har ytterligare några länder blivit mörkblå.

Bild: Silje mfl. enligt CC-licens.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om HBTQ, könsneutrala äktenskap, Argentina, politik, lagar, äktenskap, kärlek, bilder

Kristdemokraternas HBT-politik: Mänskliga rättigheter, men inte förbud mot hets mot transpersoner

Från S till C, från F! till FP över MP. Hittills har jag fått svar från de flesta partierna om deras HBT-politik, och idag har turen kommit till KD. I rättvisans namn bör nämnas att de här svaren skrevs innan Socialstyrelsen släppte sin rapport om transvården.

Det här är också det sista av de partier som jag faktiskt fått något svar ifrån. Vänsterpartiet har inte hört av sig, trots påstötningar. Från Piratpartiets Rick Falkvinge fick jag en personlig ursäkt för att de inte svarat, men sedan hände inget. Moderaterna har svarat att alla som kan något har semester, så de vill återkomma i augusti. Så detta är allt jag har att komma med hittills.

Man ska alltså inte vara snabb att döma ut KD för deras svar – för de har tagit sig tiden att svara. De hade kunnat göra det enkelt för sig och strunta i det, precis som Göran Hägglund struntar i Pride, men de svarade åtminstone.

Nu ska jag jaga centerpartister för att få reda på vad de egentligen menar med att de vill tillåta ett tredje juridiskt kön ”under ett övergångsskede”, och sedan ska jag göra en liten sammanställning av resultatet såhär långt.

***

En snabb sammanfattning av Kristdemokraternas (HB)T-politik

Viktigast under de senaste fyra åren: Inget svar.

Könstillhörighetslagen: Ser inte att kastreringstvång är ”att föredra” framför steriliseringstvång. Möjligheten att spara ägg/spermier bör analyseras ur ”ett barnperspektiv”. Föreslår att skilsmässokravet ändras till ett samtyckeskrav då partnern får ge sitt samtycke till ”förändringen i relationen”.

Surrogatmödraskap: Bör analyseras ur ”ett barnperspektiv”.

Könsneutrala personnummer: Vill inte förändra personnummersystemet.

Juridiska kön: För att det ska finnas juridiska kön, och ”kan inte se att det finns förutsättningar av ett tredje kön”.

Viktigt för unga transpersoner: Bemötande och kunskap är viktigt.

Hets mot folkgrupp: Vill inte förändra lagen, dvs. tänker inte arbeta för att inkludera könsidentitet och könsuttryck.

Viktigast under de kommande fyra åren: Alla människors lika värde, och internationellt arbete för mänskliga rättigheter.

***

Kristdemokraternas svar – den långa versionen

1. Om ni ser tillbaka på de senaste fyra åren och tänker på de förändringar som genomförts med HBTQ-anknytning: vilka är ni mest nöjda med, och vilka är ni mest missnöjda med?

Det är upp till andra att utvärdera regeringens politik.

2. Det finns ju även de frågor som inte är lösta än. Lagen om ändring av könstillhörighet, till exempel. Under våren 2007 lades ett lagförslag fram (SOU 2007:16), och remisstiden gick ut i november samma år. Ändå har ingenting skett. Hur ser ni på det? Vilka förändringar av könstillhörighetslagen vill ni se, och varför? Hur driver ni frågan?

Den dåvarande socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning som redovisades 2007. Könstillhörighetsutredningen hade en rad förslag varav en del rönte skarp kritik från remissinstanserna, bland annat avseende åldersgränser och krav på kastrering. Betänkandet bereds på Socialdepartementet.

3. Ska personer som gör en könskorrigering vara tvungna att genomgå en kastrering? Dagens lag från 1972 kräver sterilitet; är det ett bättre alternativ, eller hade ni hellre sett något annat?

Krav på kastrering är ett av de mer kontroversiella förslagen i könstillhörighetsutredningen. Många remissinstanser har riktat kritik mot förslaget då det är ett långtgående medicinskt ingrepp. Kristdemokraterna har inte i något formellt sammanhang diskuterat eller fattat beslut kring denna fråga, men det är tämligen svårt att se att kastrering skulle vara att föredra framför sterilisering.

4. Ska personer som gör en könskorrigering få spara könsceller (ägg eller spermier) för att kunna använda senare?

Denna fråga behöver främst analyseras ur ett barnperspektiv. Flera remissinstanser pekade på att det fanns ett alltför begränsat forskningsunderlag i denna fråga för att kunna lägga ett förslag.

5. Om ja på fråga 4: Ska transsexuella män få spara ägg, för att sedan inplanteras i till exempel deras kvinnliga partners kropp? Då det är osäkert om man kan använda äggen till att inplantera i sin egen kropp efter en längre tids testosteronbehandling – och i synnerhet ifall kastreringskravet skulle gå igenom – så skulle surrogatmödraskap vara ett rimligt alternativ.

Se föregående fråga.

6. Är det rimligt att Sverige har haft en könsneutral äktenskapslag i snart ett år, medan transsexuella fortfarande måste vara ogifta för att få fastställelse?

Ett förslag från könstillhörighetsutredningen var att man istället för krav på ogift skulle införa krav på samtycke, något som många remissinstanser var positiva till. Det verkar rimligt, eftersom den man är gift med bör få ett ord med i laget. Båda bör vara överens om ett ingrepp som kan innebära en sådan förändring i relationen. Partiet har inte tagit formell ställning till förslaget men ett avskaffande av ogifts-kravet kan betraktas som ett resultat av hur dagens lagstiftning i övrigt ser ut och en anpassning till dagens situation.

7. Ska personnummer vara könskodade, dvs. bör de fortsätta ha en siffra som anger personens juridiska kön, så som det är idag?

Vi har inte föreslagit någon förändring vad gäller personnummer.

8. Ska det finnas juridiska kön? Varför/varför inte?

Alla ska självklart vara lika inför lagen, men vi har inte för avsikt att ta bort möjligheten att undantagsvis  ha olika regler för män och kvinnor (exempelvis huruvida det ska vara frivilligt eller förenat med plikt för kvinnor att göra militärtjänst).

9. Om ja på fråga 8: Ska det vara möjligt att registreras som ett tredje kön, eller som ospecificerad? Under vilka omständigheter isåfall?

Vi kan inte se att det finns förutsättningar av ett tredje kön.

10. Vad anser ni är viktigt för att underlätta för unga transpersoner – både de som behöver könskorrigering och de som inte gör det?

Det är väldigt viktigt att jobba med bemötande och kunskap. Socialstyrelsen har gett en extern utredare i uppdrag att se på samhällets resurser i form av vård och stöd till transsexuella och intersexuella personer. I uppdraget ligger att lämna konkreta förslag på hur samhället ska kunna förbättra sina insatser till de berörda grupperna. Särskilt ska insatser inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten belysas.

Genom ungdomsmottagningen på Internet, umo.se, har det skapats en plats som gör att många som funderar kring sin sexualitet, sin hälsa och sina relationer har en plats att ställa frågor och diskutera med andra. Den webbplatsen tilldelades för övrigt RFSL:s ungdomspris 2008 för att den bidrar till information om unga hbt-personers rättigheter.

11. Transpersoner omfattas numera av diskrimineringslagen, men könsidentitet och könsuttryck är fortfarande inte specificerat i lagen om hets mot folkgrupp. Är det något ni vill ändra på?

Vi har inte för avsikt att förändra nuvarande lagstiftning.

12. Vilka är de viktigaste HBTQ-frågorna som ni vill driva de kommande fyra åren?

Insikten om alla människors lika värde är en av kristdemokraternas viktigaste frågor. Det är i sammanhanget också viktigt att driva frågor om mänskliga rättigheter internationellt, så att ingen kränks eller diskrimineras.

***

Om du vill veta mer

Tvångskastrering och tvångssterilisering: En grundkurs

Anledningar att bli kastrerad – och inte

Varför måste transsexuella kastreras? (om lagtexten)

Mors dag, men inte för alla (om steriliserings- och kastreringstvång)

Allt du inte visste att du inte visste om trans: Begreppet HBT

Lämna min kuk och fitta ifred, Malin Wollin! (om ett tredje juridiskt kön)

Så vet du om någon är hermafrodit: Hen bär sitt hus på ryggen (om intersexualism)

***

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Kristdemokraterna, politik, Göran Hägglund, val, HBTQ, transpersoner, transsexualism, könstillhörighetslagen, tvångskastrering, sterilisering, lagar, vård, kön, genus, juridiskt kön, hets mot folkgrupp, transfobi, mänskliga rättigheter, Pride