För mycket bög för en flata

Peace & Love. Erika och jag ska köpa mat, och jag säger att jag bjuder. Hen protesterar, men jag insisterar. Till slut känner jag mig tvungen att säga – så att folk runtom fattar – att jag inte har några baktankar. ”Det är jag för mycket bög för”. Erika vet ju, men kanske inte de som står bakom oss i kön.

Jag tror jag precis lärt mig att hacka heteronormen som kille också.

”Låt pappa få rätt att bli mamma”

”Ska en kvinna kunna bli far till sitt barn? Ja, absolut.

Bör samhället acceptera att män kan bli gravida? Definitivt.

Frågorna kan förvåna, men för det femtiotal personer som varje år ansöker om att få byta könstillhörighet handlar dessa frågor om värdighet och mänskliga rättigheter. Och egentligen angår de oss alla.”

För bara några år sedan fanns det nästan bara ett sätt att prata om transfrågor i mainstreammedia: Att berätta känslosamt om en spännande person med ett annorlunda liv; gärna i offerroll. Äntligen går det att diskutera politik istället. Vilken otrolig skillnad, och jag tror att det delvis är tack vare bloggosfären som drivit på utvecklingen, kritiserat och kommenterat och lärt ut och läxat upp. I dagens DN skriver Niclas Eriksson om transpersoners rättigheter, och avslutar med:

Frågor om könsidentitet kan verka smala. Men ingen av oss bör acceptera att omvärlden försöker bestämma på vilket sätt vi ska vara man eller kvinna. Vi äger själva vår identitet. Den principen har vi alla ett intresse av att försvara.”

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv, och faktum är att det låter som om han har läst något av alla de triljoner inlägg som jag har skrivit om ämnet, och alla de andra bloggarna som har lyft frågan och tjatat. Vi har en transpolitisk bloggbävning på gång.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om kön, könsidentitet, könstillhörighetslagen, kastrering, sterilisering, vård, lagar, transsexualism, transpersoner, HBTQ, genus, fördomar, transfobi, heteronormen, familjepolitik, identitet, media, internet