Med Göran Hägglund blir inga (trans-)barn gjorda

Det har inte varit lätt att få ur Göran Hägglund något svar om könstillhörighetslagen: Hur det egentligen ska bli med kastreringstvånget av transsexuella och intersexuella och förbudet mot att spara ägg och spermier, med skilsmässokravet och rätten att få vård även som minderårig. Som socialminister är det han som är ansvarig, men har svarat undvikande hela tiden – ända tills i mars i år då han förklarade att han skulle låta det bli en fråga för nästa regering.

Amanda Brihed har försökt få till ett samtal IRL, och Karl Rosenqvist har stalkat Hägglund på twitter. Nu har det äntligen hänt något: Göran Hägglund har svarat på Briheds debattartikel i Aftonbladet. Det ni. Äntligen ska vi få veta vad han tänker, varför det har gått två och ett halvt år utan att något har hänt, och vad han tänker göra ifall han får förtroendet att sitta kvar som socialminister. Eller… eh… det kanske är det vi inte får veta. Egentligen säger han inte så mycket alls.

Göran Hägglund börjar med att briljera med sina kunskaper och sin förståelse:

”Gruppen transpersoner är inte så stor, men för denna grupp är de lagar och regler som finns på det här området naturligtvis av helt central – ja, livsavgörande – betydelse. Och Amanda Brihed och jag är överens om att könstill­hörighetslagen behöver moderniseras.”

Sedan går han in på den kritik som förts fram mot lagförslaget:

”Den utredning som lämnade förslag på en ny könstillhörighetslag har fått mycket kritik, inte minst från de transsexuellas egna organisationer. Utredningen innehåller förslag som jag känner stor tveksamhet inför. Kring en del av förslagen råder också mycket stark oenighet bland remissinstanserna. Mot bakgrund av detta har det varit svårt att driva frågorna framåt utifrån utredningen.”

Värt att påpeka är att han inte går in på vilka förslag han ”känner stor tveksamhet inför”. Är han tveksam till förslaget att låta transsexuella spara ägg och spermier, eller är han tveksam inför förslaget att kräva kastrering för att få ändrad könstillhörighet?

Till sist hänvisar han till den utredning av transvården som Socialstyrelsen håller på med, och säger att det är medvetet att de väntar in den rapporten:

”Min utgångspunkt för förändringsarbetet är att vi ska söka efter en reglering på området som på bästa sätt hjälper den grupp som berörs, det vill säga de transsexuella, att uppnå så god hälsa som möjligt. Viktigt är också att lagen skyddar barnens rättigheter i enlighet med Barnkonventionen, som exempelvis rätten till sina föräldrar.”

Nu är det så att lagförslagets remisstid gick ut i november 2007, och Socialstyrelsens utredning startade i september 2009. Det är nästan två år däremellan, då det alltså fanns ett lagförslag att åtminstone ta ställning till. Ändå valde Hägglund att skjuta upp det tills det gick att skylla på utredningen. Så praktiskt för honom, och så frustrerande för alla transpersoner som väntat på ett svar, på att få vård, på att veta hur framtiden ser ut.

Ändå är det på sätt och vis lugnande, för jag är inte så säker på om jag skulle ha velat att det vore en kristdemokrat som skrev ihop en proposition om vad jag får och inte får göra med mina könsorgan. Jag hoppas verkligen inte att det blir Göran Hägglund till socialminister ännu en mandatperiod, för då blir garanterat inga (trans-)barn gjorda.

Relaterat: Amanda Brihed, Per Pettersson, Lisa Olsson. Mer info: Mina inlägg om könstillhörighetslagen.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om transpersoner, transsexualism, kön, genus, könsidentitet, könskorrigering, vård, transvård, politik, lagar, SOU 2007:16, Göran Hägglund, kristdemokraterna, alliansen, regeringen, Socialstyrelsen, media, debatt, Aftonbladet, kastrering, kastreringstvång, fördomar, transfobi, heteronormen, juridiskt kön, könsorgan, barn, familj, äggstockar, testiklar, kastrering, sterilisering, utredningar, val, mänskliga rättigheter, Amanda Brihed, Karl Rosenqvist

Warren Beattys transsexuella son, Chaz Bono och rätten att slippa få veta allt

För ungefär ett år sedan kom Chaz Bono ut som transsexuell. Den som folk trodde var Chers dotter visade sig vara Chers son. Nu har ännu ett kändisbarn kommit ut som transsexuell: Stephen Beatty, barn till Warren Beatty och Annette Bening.

Enligt Aftonbladet, som antagligen har läst Perez Hiltons blogg, har Stephen sagt tidigare att han ska göra en könskorrigering när han har fyllt arton – vilket han gjorde i januari i år – och han lever som kille och blir kallad för Stephen i skolan. De skriver också att föräldrarna inte är så glada över beslutet:

”Han är helt knäckt över situationen med [Stephens tjejnamn], säger en av hans Hollywoodkompsiar.

- När dottern var yngre försökte han och Annette handskas med situationen. Men [Stephens tjejnamn] är fast besluten att genomgå ett könsbyte”

Jag var tveksam till den uppståndelse som blev runt Chaz Bono, eftersom jag vet att det kan vara otroligt jobbigt och känsligt, samtidigt som skvallerpressen inte ser några som helst hinder för att sprida ut vad som helst. Men Chaz Bono var trots allt 40 år när han kom ut som transsexuell, och hade dessutom redan en komma-ut-process (som lesbisk) bakom sig. Stephen Beatty är alltså 18 år. Chaz kom dessutom ut genom att berätta det själv. Stephen har blivit outad.

Jag tänker inte spekulera i vad som är sant och inte, hur stämningen i familjen är, eller något sådant. Jag tänker inte gå in på detaljer. Däremot funderar jag över vad såna som Perez Hilton håller på med, som utan att blinka outar folk till höger och vänster. Om det nu är så att Stephen är transsexuell, och är på väg att göra en könskorrigering, och dessutom ligger i konflikt med sina föräldrar om det, så är det liksom inte läge att börja prata om att det inte är något att skämmas för.

För visst tror jag på öppenhet, det gör jag – men jag tror på självvald öppenhet. Visst tycker jag att man inte ska skämmas över att vara transsexuell, men det underlättar liksom inte att få det upptryckt i ansiktet – i synnerhet om man inte har det stöd man behöver från familjen.

Videon på youtube

Det påminner mig om en video där två transsexuella ger svar på tal på de där frågorna som personer som man inte känner så väl gärna ställer när de förstår att man är transsexuell. Frågan är ”Have you had surgery?” och en av dem börjar berätta om sin infekterade stortå, med äckliga detaljer om hur läkarna öppnade tån för att dränera den på grönt var:

”I guess I need to start talking about, right? ”Cause I feel it’s really dishonest of me to hide things from you. Because everyone deserves to know about these things.”

Nej, omvärlden har inte rätt att veta precis allt. Vissa saker vill de faktiskt inte ens veta. Oavsett vad som är sant och inte, oavsett hur Stephen identifierar sig, oavsett vilken behandling han planerar, och oavsett hur familjesituationen är, så håller jag tummarna för att det går bra för honom.

Läs gärna min lilla guide till hur man jobbar med transfrågor i media.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Warren Beatty, Stephen Beatty, Chaz Bono, Cher, kändisar, skådespelare, Hollywood, USA, skvaller, media, Perez Hilton, Aftonbladet, outning, garderoben, transsexualism, transpersoner, HBTQ, könskorrigering, etik, moral, öppenhet

Svanberg och de freudianska dvärgarna

Litet citat av Carl-Henric Svanberg, som försöker be det amerikanska folket om ursäkt för BPs oljeutsläpp och hur de har hanterat katastrofen:

”We care about the little people”

Carl-Henric Svanberg

Liten engelsk ordlista:

Small people= Vanligt folk.

Little people= Mindre värdefulla människor, eller: Kortvuxna människor (”dvärgar”).

Litet citat från Wikipedia:

”En freudiansk felsägning är ett begrepp inom psykologin. Felsägningen går ut på att en person avser att säga en sak, men av misstag säger något annat. Det av misstag sagda är då det som personen faktiskt menar, på ett semi-omedvetet plan.

Felsägningen anses, enligt denna skola, vara ett tecken på en bortträngd längtan, t. ex. av sexuell karaktär eller något som på annat sätt socialt sett är olämplig att yttra.

Ex.

- Ska vi spela vårt favoritspel?

- Nej. Jag menar jo, det är jättekul.

”Nej” är i ex. ovan den freudianska felsägningen och representerar personens egentliga åsikt som filtrerat genom överjaget får en innebörd anpassad till den sociala situationen. En freudiansk felsägning är alltså när överjaget inte ”hinner med” att censurera våra tankar.”

Om jag hade jobbat som engelsklärare idag hade jag tyckt att det var ett perfekt tillfälle att upplysa om vikten av att hålla koll på orden man använder. Small används oftast för att beskriva storlek, medan little används även till exempel för att uttrycka en känsla och är mindre neutralt.

Nu är inte jag engelsklärare, så jag nöjer mig med att konstatera att BP bryr sig om småväxta människor; personer som är kortare än 150 cm. Varför det är viktigt att uttrycka att de bryr sig om just småväxta är lite oklart. Kanske har Svanberg sett lite för många filmer och tror att småväxta är sagoväsen som kan skicka förbannelser på honom annars.

Ja, så är det nog. Han tänkte nog på att hålla sig väl med vittra. Vitterfolket är lite kortare än människorna, och bor i underjorden och har magiska krafter. Det är nog de som Svanberg är rädd att stöta sig med. Och han sa åtminstone inte ”midget”.

Se filmen med uttalandet här, eller se det här. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Carl-Henric Svanberg, BP, oljeutsläpp, USA, miljö, politik, engelska, språk, ord, little, small, fördomar, ableism, dvärgar, myter, mytologi, sagor, vittra, funktionshinder, funktionsnedsättningar, freudianska felsägningar, cripteori, psykologi