Jag och mina spermier

Det brukar vara Minou som överfaller folk på tunnelbanan och börjar prata med dem, men för ovanlighetens skull är det någon som börjar prata med oss istället. Hen pratar osammanhängande om sina barn, och säger plötsligt “nu vet inte jag om ni har barn ihop”. Jag gissar att hen läser Minou som tjej och mig som kille.
Bara någon kvart tidigare hade en försäljare vi pratat med vänt sig till mig och sagt “hon”, varpå Minou rättade henom med glimten i ögat: “Du menar “han”. Nu får du skämmas”. Försäljaren såg förvirrad ut, och jag förberedde mig för att komma ut och förklara. Jag var så säker på att jag inte passerade, att hens förvirring berodde på att hen inte fattade varför jag var en “han”.

Innan jag hann förklara sa hen “jag menade dig” till Minou. Hen hade alltså vänt sig till mig, fast hen pratade om Minous telefonabonnemang. Säljarens förvirring berodde på att hen inte fattade varför Minou trodde att hen sa “hon” om mig. Som om det vore självklart att ingen skulle ta miste på att jag är kille.

Jag passerar alltså som kille – och folk tror att Minou och jag skulle kunna vara föräldrar ihop. Lite som om jag skulle tillverka spermier. Wow.

11 kommentarer till Jag och mina spermier

  1. Ja, du är ju kille och därför är det till dig försäljaren vänder sig med tekniskt prat om mobilabbonemang. För sånt fattar inte tjejer, utan behöver få förklarat av sina pojkvänner. Eftersom försäljaren såg er som ett par så vände hen sig naturligtvis till killen i förhållandet.

    (Jag vill absolut inte ta udden av det häftiga att du så självklart passerade som kille, men det är ju lite lustigt att försäljaren vände sig till dig när han pratade om tjejen du hade med dig… Och ganska typiskt.)

  2. Ha ha, helt underbart! :D

  3. Louise Pettersson

    Grattis!

  4. Vad härligt!
    Hehe, när jag såg din blogg första gången (när jag inte alls letade efter något t-relaterat) så såg jag på din banner och tänkte “jahapp nån killes genusblogg, inte vad jag letade efter just nu” och googlade vidare :D

    Degbunkes kommentar är väldigt träffande, måste jag tillägga.

  5. Ja, jag tror också det. Tyvärr :/

  6. Hehe… grattis!! :D

  7. Det var precis min tanke också… det händer alldeles för ofta när jag har maken med mig då jag går och handlar. Jag gör mitt bästa för att bojkotta de affärer m.m. som det händer (Toyota Service vid Värtahamnen, jag tittar på dig!), men det tar aldrig slut på nya ställen att bojkotta…

  8. Jag märkte det väldigt ofta när jag var ute och handlade med exet. Det roliga var att de ofta fortsatte att vända sig till honom även om det stod klart att

    1. Det var jag som skulle köpa grejen och inte han
    2. Det var framförallt jag som skulle använda grejen
    3. Det var jag som hade försökt läsa på innan, medan han inte kunde så mycket
    4. Jag var den som pratade och ställde frågor medan exet gjorde sitt bästa för att smälta in i väggen

    Det var så vanligt att jag reagerade med förvåning de gånger som de faktiskt vände sig till mig bara för att det var jag som ställde frågan…

Lämna en kommentar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

You are commenting using your Twitter account. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

You are commenting using your Facebook account. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s