Anledningar att bli kastrerad – och inte

Jag lovade ju att skriva mer om argument för och emot kastrerings- och steriliseringstvånget för transsexuella, och för att ge någon slags bakgrund tänkte jag börja med att lista några av de skäl som transsexuella själva kan ha för att genomgå eller avstå från sterilisering/kastrering; alltså de anledningar som leder fram till ett högst privat beslut. Jag hade tänkt att ta med situationen för intersexuella också, men insåg att jag är för dåligt insatt i alla de specifika diagnoserna och vad en kastrering då kan tänkas innebära i alla olika situationer. Jag ber om ursäkt för det.

De skäl som jag listar här är såna som spelar in på enskilda personers privata beslut om vilken vård de egentligen behöver, och det är inte samma sak som att de skulle vara giltiga skäl för att vare sig införa obligatoriska kastreringar av transsexuella, eller för att förbjuda desamma. Alla människor är olika. Låt dem vara det.

Skäl en person med transsexualism kan ha FÖR att genomgå kastrering

Kukfödda (kvinnor)

• Ångest över att ha könsorgan som ser helt fel ut: kanske framförallt att man har en kuk istället för fitta, men också att man har pung istället för blygdläppar. Om man genomgår vaginoplastik, då man skapar en fitta utifrån kuken, så ingår det att man tar bort pungen. Detta är antagligen det vanligaste skälet som kukfödda tjejer har. Man mår helt enkelt så otroligt dåligt av att ha fel könsorgan. Pungen och testiklarna som sådana tar man bort på köpet.

Som Arawn påpekade är en rekonstruktion av de yttre könsorganen definitivt inte samma sak som att genomgå kastrering. Däremot är det ofta de här argumenten som kommer upp i diskussionen, och eftersom en sådan operation i praktiken även innebär kastrering så tycker jag att det är värt att nämna.

Fittfödda (män)

• Cancerrisken. Testosteron sägs öka risken för äggstockscancer (pdf).
• Cellprovstagning och gynekologbesök. Om man har en fitta och en livmoder eller i alla fall en livmodertapp och är i fertil ålder och någon gång har haft en kuk eller liknande inne i fittan, så rekommenderas man att gå på regelbundna cellprovskontroller för att kunna upptäcka tidiga stadier av livmodercancer. Det är antagligen rätt vanligt bland transkillar att inte fixa att göra en sån undersökning, men om man inte har någon livmodertapp så behöver man inte göra de undersökningarna, eftersom man inte längre riskerar att få livmodercancer. Det är vanligt att man plockar ut äggstockar, äggledare och livmoder i ett svep på transsexuella killar.

Buck Angel’s Public Cervix Announcement (youtube)

• Gynekologiska problem. Det finns de som får problem med att mensen aldrig tar slut fast de har gått på testosteron ett tag, och det finns de som fortfarande har problem med mensvärk och liknande.
• Känslan av att ha fel könsorgan i kroppen. Även om äggstockar inte syns på utsidan, så kan det för en del vara en jobbig känsla att veta att man har dem.

Alla, oavsett kön

• Hormonbalansen förändras av kastrering, och man kan ofta sänka dosen av hormonpreparat efteråt. Enbart sterilisering, som är kravet idag, påverkar däremot inte hormonerna på samma sätt.

Skäl en person med transsexualism kan ha för att INTE genomgå kastrering

• Kroppen fungerar som det är, och man har inte det behovet. Det kan vara att man tycker att man överlever utan operation, och det kan vara att man tycker att kroppen fungerar utmärkt – och allt däremellan. Alla operationer innebär vissa risker och dessutom är det alltid en period efteråt då man måste återhämta sig och få en chans att läka. Om man inte har något skriande behov av operationen så är den helt enkelt onödig. Det är inte samma sak som att man inte är transsexuell, och det betyder inte att man inte behöver andra insatser, som till exempel hormonbehandling.
• Längtan efter biologiska barn. Det är som lagen ser ut idag inte tillåtet att spara ägg eller spermier. Rättare sagt: Om Socialstyrelsens rättsliga råd får veta att man har sparat ägg/spermier så kan de neka en juridisk könskorrigering, eftersom det anses betyda att man inte är steril. Det går att spara ägg eller spermier i till exempel Danmark utan att Socialstyrelsen har möjlighet att ta reda på det, och i det nya lagförslaget från 2007 föreslår de faktiskt att det ska bli tillåtet att spara ägg och spermier. Däremot kommer det fortfarande att vara förbjudet med surrogatmödraskap. För en transsexuell man skulle det alltså betyda att han visserligen kan frysa ner sina ägg, men den enda person de får inplanteras i enligt svensk lag är honom själv. Om han då har opererat bort äggstockarna så är det förmodligen otroligt svårt att få livmodern att bli en gynnsam miljö för ett foster. Med andra ord: De som utredde lagen tycker att man får spara sina ägg, men inte använda dem, eftersom de samtidigt kräver kastrering.
• Hormonell obalans. Att operera bort äggstockarna/testiklarna innebär att kroppens egen produktion av könshormoner slås ut. Man blir beroende av tillförsel av hormonpreparat för resten av livet, och om man av någon anledning måste sluta ta hormonerna så blir man sjuk. Å andra sidan finns det de som ser det som en större risk att till exempel äggstockarna helt plötsligt kickar igång igen om man tvingas sluta med testosteron, för att de skulle må mycket sämre om deras kroppar började återta kvinnliga egenskaper.
• Medicinska hinder för att genomgå en operation. För en del personer med svåra funktionsnedsättningar eller vissa sjukdomar kan en operation innebära extra stora risker. Att då hindra dem från att ta del av till exempel hormonbehandling och juridisk könskorrigering bara för att de inte klarar av en operation är fruktansvärt grymt.
• Operationsskräck. Om man verkligen har ett stort behov av operationen kan man tvinga sig själv att utsätta sig för rädslan, men om man tillhör de som inte känner det behovet lika starkt samtidigt som man mår extremt dåligt av tanken på operationer, sjukhus, blod och nålar etc., så är det en fråga om avvägning.
• Ekonomiska skäl. I Sverige ingår könskorrigeringar i högkostnadsskyddet, och man betalar för sina läkarbesök, sina mediciner och sina sjukhusvistelser på samma sätt som för vilken sjukdom som helst. I de flesta länder i världen fungerar det inte så. Även om man har turen att bo i ett land där könskorrigeringar är lagliga – kanske kan man tillochmed få sin födelseattest eller sitt körkort ändrat – så är det oftast så att man betalar hela behandlingen själv. Samtidigt är transpersoner ofta diskriminerade på arbetsmarknaden, så det enda som återstår för många är att sälja sex för att ha råd att leva. Riktigt så illa är det alltså inte i Sverige, men även i Sverige finns det de som faktiskt inte har möjlighet av ekonomiska skäl att genomgå en könskorrigering. Det är nämligen idag bara svenska medborgare som kan ansöka om ändrad könstillhörighet hos Socialstyrelsens rättsliga råd, och det är bara de som kan ge tillstånd till kastrering. De som inte har svenskt medborgarskap kan alltså vara tvungna att åka utomlands för att få göra en operation, som de då får betala ur egen ficka – och ändå få krångel med myndigheterna när de kommer hem.

Det här är som sagt var några av de saker som kan spela in i en transsexuell persons privata beslut. I ett kommande inlägg ska jag ta upp hur de som är för respektive mot kastreringskravet argumenterar. Jag vill påpeka återigen att det här inte är några argument, utan att det är den typen av funderingar som kan dyka upp hos transsexuella. När man jämför detta med de argument som läggs fram för att tvinga alla att följa samma mall så blir det tydligt att det inte alltid stämmer överens.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om transsexualism, könsidentitet, könskorrigering, könsbyte, kön, genus, biologi, kroppar, vård, könsorgan, kastrering, tvångskastrering, könstillhörighetslagen, lagar, politik, vård, psykiatri, transpersoner, HBTQ, hormoner, testosteron, östrogen, livmoder, äggstockar, testiklar, fittor, kukar, cancer, sjukdomar, risker, cellprov, gynekologer, ångest, mediciner, transfobi, cissexism, cisnormativitet, heteronormen, fördomar

Vem är rädd för HBT?

Moderaterna är inte rädda för HBT, skriver DN. Öppna moderater har satsat på att lära ut HBT-kompetens så att politikerna kan svara på frågor om HBT:

”Det är bra för människor i allmänhet att lära sig mer. HBT-frågor är en sådan sak. Vi tycker att det är viktigt att ha med de här frågorna i fler sammanhang; kunskapen saknas inom många områden. Om man som homosexuell till exempel söker läkare förutsätts man oftast vara heterosexuell – det är normen.”

Det låter ju fint, men journalisten måste ändå fråga:

”- Vad är moderater mer rädda för?

- Jag tror inte att vi är rädda för det här – egentligen. Vi inom Öppna moderater har en agenda som handlar om ett öppet samhälle. Som homosexuell eller invandrare – vem du än är – ska du kunna bli bemött som den du är utifrån dina förutsättningar.”

HBT reducerat till homosexualitet, alltså. När Öppna moderater skriver debattartikel i QX om hur HBT-personer är osynliggjorda i vård och omsorg så låter det ungefär likadant:

”Vän av ordning invänder då om det egentligen spelar någon roll – en könssjukdom är väl en könssjukdom, oavsett vilken sexuell läggning eller könsidentitet man har? Och att gå till en kurator, eller söka läkare för andra besvär, har väl inte med den sexuella läggningen eller könsidentiteten att göra? Jo, det har det. Bristande kunskaper om HBT-personers livsvillkor, bristande förståelse och insikt i vad det innebär att vara HBT-person, så kallad HBT-kompetens, får konkreta konsekvenser för den vård och omsorg HBT-personer erbjuds. De flesta läkare eller sköterskor utgår från att deras patienter är heterosexuella, eftersom de flesta människor är det. Det kan leda till att man inte tar relevanta prov eller ställer relevanta frågor. Särskilt problematiskt kan detta vara för unga i kontakten med ungdomsmottagningar eller skolhälsovården där osäkerhet och egen okunskap kan göra situationen väldigt jobbig.”

De nämner faktiskt könsidentitet, det gör de. En gång. Däremot nämner de inte könsuttryck, och som motpol till HBT-kompetens ställer de upp fördomen om att alla är heterosexuella. Inte fördomen om att alla är heterosexuella cispersoner, utan bara rätt och slätt heterosexuella. Att de flesta transpersoner faktiskt är heterosexuella, och därmed skulle räknas in i normen om det vore så enkelt att allt handlade om heterosexualitet, verkar de ha missat. Likaså verkar de ha missat att det även gäller bisexuella.

Om en person som uppfattas som kille nämner för läkaren att han har flickvän betyder det inte automatiskt att han aldrig har haft sex med andra killar. Det kan också vara så att denna nämnda flickvän har kuk. Det kan också vara så att denna ”kille” egentligen inte är kille, utan är transperson och definierar sin könsidentitet som tjej eller som något annat. Det kan vara så att denna kille är en kille med transsexuell bakgrund, som har en fitta och skulle behöva göra ett cellprov från livmodertappen. Och så vidare. HBT-kompetens handlar om mycket mer än att räkna ut om någon är homo eller hetero.

Jag skulle kanske inte haka upp mig på homonormativiteten om det inte vore för att samma grupp några veckor senare skriver ännu en debattartikel där de vill ”förenkla” för transpersoner. För att tala med Lukas Romson så sparkar de in öppna dörrar när de föreslår förändringar av namnlagen och möjligheten att få börja i utredning och med hormonbehandling som minderårig. Det de däremot duckar för är möjligheten att få ändrat juridiskt kön i folkbokföringen som minderårig, och även möjligheten att genomgå könskorrigerande operationer innan arton års ålder. De duckar för att stärka transpersoners rättigheter att få sin identitet bekräftad och de undviker att ifrågasätta det krav på sterilitet som gäller idag för den som ansöker om könskorrigering.

Det är alltså skillnad på folk och folk. När Öppna moderater vurmar för unga HBT-personer, och faktiskt samtidigt som de hävdar att ”var och en ska själv avgöra hur den kroppsliga könsidentiteten ska matcha den själsliga identiteten”, så tycker de ändå att de transsexuella ungdomar som själva vet att de behöver en könskorrigerande operation måste vänta tills de är arton – även om föräldrar, läkare och psykologer stöttar tonåringen.

Det finns transsexuella som verkligen behöver genomgå en underlivsoperation. Det finns transsexuella som inte har något större behov av att göra det, eller som av olika skäl inte kan. Det finns de som inte har möjlighet att få den sortens könsorgan de skulle vilja ha även om de kan genomgå en operation; många transsexuella killar tycker till exempel inte att de kukar som görs är tillräckligt bra för att de ska överväga det, och de kanske inte heller har så stort behov av att bli av med äggstockar och livmoder. Det finns ingen egentlig motsättning mellan de två grupperna, även om en del försöker tvinga fram en. Det finns inget som säger att de transsexuella som inte genomgår en viss operation inte är transsexuella. Det finns inget som säger att de transsexuella som behöver en viss operation blir tvingade till den.

Däremot finns det ett problem med att lagen kräver att man gör en viss sorts operation för att få ändrat juridiskt kön. Det är ett problem för de som inte behöver eller kan genomgå den operationen eftersom de måste ”välja” mellan att bli utan vård och att genomgå kastrering ändå, och det är ett problem för de som behöver genomgå den operationen eftersom en del av dem verkar tro att deras rätt att få den vården är direkt beroende av om de lyckas övertyga människor om att alla som argumenterar mot kravet är transvestiter som försöker lura folk att de är transsexuella.

Jag är inte ute efter att vägra folk operationer, även om det är precis det jag ständigt blir anklagad för. Tvärtom. Jag tycker att det viktigaste är att alla får möjligheten att få den vård de behöver, anpassad efter just deras behov. Att förbjuda könskorrigerande operationer av minderåriga är precis lika destruktivt som att kräva obligatorisk kastrering av alla transsexuella och intersexuella som ett krav för att få ändrad juridisk könstillhörighet. Folk är olika och har olika behov. För att räknas som insatt i HBT-frågor tycker jag att den kunskapen borde vara ett minimikrav.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Moderaterna, öppna moderater, HBTQ, val, politik, lagar, könstillhörighetslagen, könsidentitet, kön, genus, transsexualism, intersexualism, vård, operationer, cissexism, cisnormativitet, heteronormen, homonormen, sexuell läggning, heterosexualitet, homosexualitet, bisexualitet, transpersoner, könsidentitet, könsuttryck, transfobi, könsorgan, vård, hälsa, normer, könsnormer, sexism, kastrering, sterilisering, tvångskastrering, tvångssterilisering, kunskap, HBT-kompetens, transkompetens, öppenhet, komma ut

Mina könsorgan finns inte på twitter

Att inte ta åt sig är en svår konst. Att dessutom inte jaga upp sig till föreläsarmode är en ännu svårare konst om man heter Immanuel Brändemo. Även de gånger jag håller känslorna i schack så har jag lätt för att ramla in i ett läge där jag blir rättshaverist. Det är inte så svårt att provocera mig; ofta räcker det med att säga att jag inte vet någonting om saker jag vet att jag vet någonting om.

Igårkväll när jag kollade min twitter hade jag helt plötsligt fått 30 nya mentions. Det brukar kanske vara en eller två mellan varje gång jag kollar, men nu hade det alltså dragit iväg. Ganska snabbt förstod jag att det handlade om transsexualism, och om min kunskap om det var tillförlitlig eller inte.

Det hela började med att TantAgnes ställde en öppen fråga om argument för steriliseringstvång av transsexuella, och någon tipsade henne om min blogg, så hon länkade till det inlägget jag skrev om det historiska perspektivet. Då dök någon som kallar sig för theamazinghanna upp*:

- ”Steriliseringen av transsexuella?” Varför skulle en kvinna vilja ha en pung, som producerar manliga könshormoner?

- Oj, vad du förenklar. Det handlar ju också om infrysning av könsceller och hur önskan att bli förälder påverkar beslut.

- Inte alls. Tänk så här: skulle du vilja ha manliga könshormoner? Skäggstubb, manligt håravfall, basröst? Ingen kvinna vill det. Och det är en högst frivillig process. Ingen tvingas till nånting. Det är inte som steriliseringen av zigenare. Och, som sagt, sädesceller kan frysas i årtionden.

- Det där är en ganska spännande definition av valfrihet. Också kvinnorna som hade att välja mellan ofrivillig graviditet och sterilisering i vårt stolta folkhem hade med den sortens retorik ett fritt val. Visst, men dagens lagskrivning tillåter inte den möjligheten för transsexuella om jag tolkat saken rätt. Det har inte med relationen till könsdelar att göra, utan med möjligheten att bli biologisk förälder.

- På vilket sätt är det samma retorik? Önskan att ta bort pungen kommer från de transsexuella själva. Inte från nån myndighet. Om man är väldigt fäst vid sina manliga könsdelar är man inte transsexuell. Man är något annat. Möjligheten att bli biologisk föräldrer kvarstår så klart. Read my lips: ”Infrysning av spermier”.

- ”De transsexuella själva”. Det är inte som att det inte finns strider inom ts-världen också, om äkthetskrav och dylikt. Det är inte den homogena konsensusgrupp som jag tror att många cispersoner föreställer sig.

- Haha, nej. Som alla självutnämnda grupper. Bara en del gör verkligen själ för namnet. Därför stenhård prövning. Jo, framför allt tror jag att det finns en hel del som inte alls är transsexuella, bara transor. De skämmer ut resten.

Sedan bemödade sig Hanna med att läsa det blogginlägget som Agnes länkade till:

- OK, har läst artikeln nu. Den är bullshit. Total bullshit.

-Tänkte att du skulle tycka det. Ni har verkligen diametralt motsatt syn på saken.

- Gud, jag vet inte var jag ska börja med den här artikeln. Har författaren läst nånting om transexella, eller träffat en sån? Det är som att läsa en artikel om pingviner som börjar med att säga att de har fyra ben och bor i Afrika. Personer som artikelförfattaren skadar riktiga transsexuella. Som är en i huvudsak tyst grupp.

- Han skriver också om just detta med ”riktiga transsexuella” och vad som anses känneteckna sådana, rätt nyligen. @trollhare är själv transsexuell om jag förstått saken rätt, men jag har dålig koll på ovanligare definitioner också.

- Då fattar du saken fel. @Trollhare är bög. Väldigt mycket bög. Det här är transsexuella kvinnor: http://bit.ly/aYAHix. De är kvinnor med hormonproblem. Inte bögar. Inte transor.

- Är det en motsättning mellan att vara transsexuell och bög? Krävs heterosexualitet inför/efter könskorrigering, eller vad?

- Så klart att det är en motsättning. En bög är en man som gillar män. En riktig transsexuell är ingen man. Och nej, sexualiteten har ingenting med det att göra. Fast de flesta riktiga transsexuella är straighta. Googla. Jaha, och hur ska jag veta det? Jag trodde vi pratade MTF här. Jag menar, i så fall har väl @trollhare aldrig haft någon pung?

- Jaha, men din tvärsäkerhet om att personen vi talar om är bög och inte transsexuell förvånar mig isf.

- Tja, om en person beskriver sig som ”Bög. Väldigt mycket bög.” på sin hemsida, kan man ju få för sig att det är sant?

- – Men @trollhare är ju fittfödd…? Gjorde du just det du sade att @blondinrikard skulle göra? Misslyckades med att spotta en transsexuell?

- Haha! Men jag tror säkert att du fattar att man inte kan avgöra vem som är transsexuell på utseendet. Bara på vad man vill. Nej, men man varför har han skrivit en sådan artikel då?

- Jag trodde vi pratade MTF här. Jag menar, i så fall har väl @trollhare aldrig haft någon pung?

- Jag vet inte varför du återkommer till pungen hela tiden. Den är inte det centrala i frågan.

- Det var ju du som var emot ”tvångssterilisering”. Alltså pung eller äggstockar. Vilket är för långt för att skriva hela tiden.

- Javisst, jag påpekar vara att det är dumt att säga att just @trollhare aldrig träffat en transsexuell person…

- Riktig transsexualism är inget att ta lätt på. Det är en dödlig sjukdom. Rätt personer måste få del av de begränsade resurserna.

- Fast man kan väl vara precis lika djupt deprimerad fastän man vill ha kvar just könsdelarna?

- Nej, det kan man inte. Könsdelarna är en del av orsaken att man är deprimerad. Transsexualism är dyrt att behandla. Skulle du vilja att vem som helst skulle kunna påstå sig ha cancer, och få den vården?

- Naturligtvis inte. Men det måste tillåtas att finnas grader även i helvetet, med möjligt mänskligt välmående för ögonen.

- Ja, men ordet transsexualism har en betydelse. Det betyder inte att vilja klä sig i kvinnokläder och ha ett kvinnonamn. Kolla upp definitionen i DSM-IV eller ICD-10. Läs lite forskning. Prata med några som lideer av det. Det är en riktig sjukdom.

- Det vet jag redan.

- Och sen finns det möjlighet att ha kvar sina genitalia, döpa om sig till ett kvinnonamn och göra kosmetiska operationer. (Namn med vissa begränningar, men ändå)

Det var en del andra som kom med input, men det är som jag skrev senare till Emil Nordlander: ”Att prata tvångskastreringar på 140 tecken är som att laga buffé på trangiakök”. Det är svårt att förklara komplexa saker på twitter. Därför gick det ännu mer åt skogen när jag la mig i:

- Min bögighet är ingen kontraindikation för en ts-diagnos. Och sterilisering gäller mtf OCH ftm.

- Jo, men du är ganska uppenbart inte transsexuell. Har jag fel så berätta. Anledningen till sterilisering är följande: testiklar och äggstockar producerar könshormoner. Vill man ha könshormoner kan man inte kalla sig för transsexuell, och kan inte räkna med en dyr och livslång behandling för något man inte lider av.

- Jag skulle gärna höra varför jag inte är ts. Både jag, psykologen och utredaren var väldigt överens om diagnosen.

- Haha! Men om du är det, tror jag du skulle berätta. Eller hur? Om du inte har det tycker jag att du ska sluta låtsas.

- Varför är min diagnos relevant för att få uttrycka min åsikt? Jag har en ts-diagnos sedan 1½ år, går på T sedan juni. Nöjd?

- OK, du är FTM alltså?

- Ja, vad nu det har med saken att göra.

- Relevant eftersom du använder egen erfarenhet som ditt enda argument för det du vill säga? OK, du går på testosteron, alltså? Och du vill ha kvar dina äggstockar?

- Nej, jag vill inte ha kvar mina äggstockar. Men jag tycker att det ska vara upp till mig och läkaren, och inte RR. Det kan finnas många skäl. En ftm får inte bli bioförälder såvida han inte föder själv, och utan äggstockar blir det svårt.

- OK, jag har inte så stor erfarenhet av FTM. Ni tenderar att inte märkas lika mycket. Så, @trollhare, intressant. Så berätta, vad ska du ha dina äggstockar till? Så länge du går på testosteron gör de ju ingen nytta.

- Varför ska jag redogöra för dig vad jag gör med mina äggstockar? On topic: Sterilisering och kastrering är två olika saker. Sterilisering tar inte bort hormonpåverkan väl?

- Haha, det är mer än jag vet! Permanent sterilisering kräver väl avlägsnande av testiklarna, eller? OK, så varför skulle någon ha äggstockarna till om man går på testosteron? Ägglossningen upphör ju.

- Det kanske inte handlar om att ha dem till nåt, utan om att man inte har behov av att operera ut dem?

- Här tror jag att det är *stor* skillnad mellan MTF och FTM, faktiskt. Äggstockarna sitter på insidan.

- Jag diskuterar inte mina könsorgan eller definitionen av ts på twitter. Var det något särskilt du ville veta?

- Ja, en sak. Jag tycker inte att du ska jämföra behandling av transsexuella med tvångsterilisering. Det är jättefånigt.

Diskussionen mellan Hanna och Agnes fortsatte under tiden:

- Vad är det @trollhare ska berätta? Ts-diagnosen är inte direkt en hemlighet.

- Är den inte? Varför står det inget om det på hemsidan då? Då är det väl en hemlighet?

- Scrolla lite, klicka lite, det är öppet. Jag känner inte @trollhare öht men vet ändå.

- OK, kanske borde skriva det på presentationssidan då? Ska man var öppen så kan man lika gärna vara det.

- Jag har inte uppfattat några smygintentioner hos @trollhare. Tvärtom, en sällsynt ärlighet och öppenhet.

Hanna och 4everfine hamnade också i någon slags konflikt:

- @trollhare finns här på twitter så möjlighet finns ju till diskussion med författaren själv. bättre att prata med en person än om den, liksom.

- No need – han säger själv att han är bög: http://bit.ly/doC0yZ. En transsexuell hade nog rakat sig på bilden.

- no need? Jag menar mest diskussionen kring blogginlägget, kan väl vara smart att inkludera författaren när möjlighet finns? det är just det här jag menar, fråga @trollhare istället för att anta en massa saker. ja, vadå berätta? Allt är ju öppet. Även ts-diagnos.

- Presentationssidan. Där står: ”Jag är bög. Väldigt mycket bög.”

- men läs mer, det står tydligt bl a här http://bit.ly/b63P1A

- OK, får jag föreslå att det kanske lyfts upp till presentationssidan om det är så öppet? Så att fler får veta?

Det var alltså mellan Hanna och mig som det blev något slags ordkrig, och resultatet sedan blev i alla fall att jag lovade Agnes att skriva en mer saklig redogörelse för argumenten från båda sidor. Jag bad henne om ursäkt också för att ha förstört diskussionen, för det kändes tråkigt att något som hade kunnat bli väldigt bra urartade. Det var Agnes jag bad om ursäkt, alltså. Inte Hanna.

Sedan satte jag mig och skrev ihop första delen, för att liksom smälta det jag precis hade varit med om. Jag vet att förr i tiden var det lätt för mig att tända på alla cylindrar när folk kom med den typen av anklagelser som Hanna svängde sig med. De senaste åren har jag däremot lugnat ner mig, men igår fastnade jag i det läget och hade svårt att ta mig ur.

Jag är extremt trött på den extrema mtf-normativitet som theamazinghanna ger prov på. MtF betyder male to female; när det gäller transsexuella är det alltså kukfödda kvinnor. Jag är FtM -female to male, en fittfödd man – och det märks att denna Hanna inte hade en tanke på att jag kunde tänkas vara transsexuell just för att jag är man, bög och orakad på bilden. Dessutom tycker hon alltså att jag borde skriva ut det ännu tydligare i bloggen, typ på första sidan. Ska jag vara öppen så måste jag outa mig precis hela tiden.

Det märkliga är att jag ofta får höra från andra med samma konservativa syn på vad transsexualism innebär att jag inte kan vara transsexuell just för att jag är så öppen med det. Om jag går ut och pratar om min transsexualism offentligt så bevisar jag att jag inte är transsexuell, eftersom äkta transsexuella ”i huvudsak är en tyst grupp”, och om jag inte kastar den i ansiktet i precis varenda blogginlägg jag skriver så kan jag inte vara transsexuell eftersom jag inte har kommit ut tillräckligt.

Det mest talande är egentligen att de som utmålas som det stora hotet aldrig är de okunniga cispersonerna, eller de politiker och tjänstemän som är förblindade av cisnormativt tänkande, eller sensationskåta journalister, eller nynazister, eller högerkristna extremister eller någon annan grupp. Nej, det stora problemet enligt många transkonservativister är just transpersonerna, transorna, de där som ger transsexuella dåligt rykte. Och jag är en av dem, alltså.

Jag trillar dit och gör det jag vet att jag inte borde göra: Jag svarar på personangreppen och anklagelserna. Det borde jag aldrig ha gjort. Vad jag gör och inte gör med min kropp är upp till mig. Vad jag har för könsorgan är upp till mig. Jag har ingen allmän redovisningsplikt inför någon – annat än inför Socialstyrelsens rättsliga råd. Det är de som kommer att fatta ett beslut en dag om huruvida jag får genomgå kastrering, och därefter få en juridisk könskorrigering.

Att jag bloggar om min transition gör inte att jag automatiskt måste berätta precis alla detaljer om min kropp för alla. Jag är öppen, och har inget emot att bli outad på nätet i de sammanhang som kräver det, och jag diskuterar mer än gärna olika argument för och emot steriliseringskravet. Däremot håller jag mina äggstockar borta från twitter, och jag vore väldigt glad om såna som Hanna kunde hålla tassarna borta från mina könsorgan.

***

*) För enkelhetens skull skriver jag ihop tweets som kommer från samma person i följd, så att det blir mer logiskt att följa. Jag har uteslutit vissa sidospår också.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om transsexualism, transpersoner, könskorrigering, vård, operationer, twitter, transfobi, cisnormativitet, cissexism, heteronormen, genus, kön, könsidentitet, könskorrigering, könsbyte, operationer, cispersoner, äggstockar, testiklar, hormoner, könsorgan, testosteron, östrogen, öppenhet, krav, retorik, personangrepp, lagar, könstillhörighetslagen, tvångskastrering, kastrering, sterilisering, könsroller, fördomar, transfobi, manlighet, kvinnlighet, HBTQ, sexuell läggning, heterosexualitet, homosexualitet, bisexualitet, bilder, skägg, könsuttryck, Socialstyrelsen, internet, twitter