I queeraste laget

Yulemys med Dennis betydde såklart filmkväll. Först tvingade jag honom att titta på Breakfast on Pluto, och sedan tvingade han mig att se I hetaste laget. Det var ett bra tag sedan jag såg den sistnämnda, och jag undrade innan hur jag skulle uppfatta den. Skulle det kännas annorlunda än vad det gjorde då?

Första gången jag såg I hetaste laget var jag kanske sexton år och omogen och vilsen. Jag läste in massor i den, men försökte hela tiden att intala mig själv att det var jag som övertolkade. Visst, det handlade om två killar som klädde ut sig till tjejer och en av dem raggade upp Marilyn Monroe, och den andra en (manlig) miljonär, men förväxlingskomedier har gjorts i mängder. Jag såg det jag ville se, i jakt på bekräftelse. Den är faktiskt gjord på 50-talet. Nej, det var omöjligt, bestämde jag mig för.

Tretton år senare vet jag att jag är långt ifrån den enda som läser in väldigt mycket i filmen. Fast den är 60 år gammal är den så queer att jag fortfarande tappar hakan. Som när Daphne/Jerry berättar att hen förlovat sig med den sliskiga miljonären som uppvaktat henom:

”Jerry: Have I got things to tell you!
Joe: What happened?
Jerry: I’m engaged.
Joe: Congratulations. Who’s the lucky girl?
Jerry: I am!
Joe: WHAT?!
Jerry: Osgood proposed to me! We’re planning a June wedding.
Joe: What ARE you talking about? You can’t marry Osgood.
Jerry: Why, you think he’s too old for me?
Joe: Jerry, you can’t be serious.
Jerry: Why not? He keeps marrying girls all the time.
Joe: But, you’re not a girl! You’re a guy, and, why would a guy wanna marry a guy?
Jerry: For security! Look, I know there’s a problem, Joe.
Joe: I’ll say there is.
Jerry: His mother – we need her approval, but I’m not worried because I don’t smoke.
Joe: Jerry. There’s another problem, like what are you gonna do on your honeymoon?
Jerry: We’ve been discussing that. He wants to go to the Riviera but I’m kinda leaning toward Niagra Falls.
Joe: My God.
Jerry: I don’t expect it to last Joe. I’ll tell him when the time’s right.
Joe: Like when?
Jerry: Like right after the ceremony. Then we get a quick annulment, he makes a nice little settlement on me and I keep getting those alimony checks every month.
Joe: Jerry, listen to me there are laws, conventions. It’s just not been done.
Jerry: Joe, this may be my last chance to marry a millionaire.”

Och så slutet förstås, där miljonären Osgood får veta Daphnes ”hemlighet”:

Youtube

”Osgood: I called Mama. She was so happy she cried! She wants you to have her wedding gown. It’s white lace.
Daphne: Yeah, Osgood. I can’t get married in your mother’s dress. Ha ha. That-she and I, we are not built the same way.
Osgood: We can have it altered.
Daphne: Oh no you don’t! Osgood, I’m gonna level with you. We can’t get married at all.
Osgood: Why not?
Daphne: Well, in the first place, I’m not a natural blonde.
Osgood: Doesn’t matter.
Daphne: I smoke! I smoke all the time!
Osgood: I don’t care.
Daphne: Well, I have a terrible past. For three years now, I’ve been living with a saxophone player.
Osgood: I forgive you.
Daphne: [Tragically] I can never have children!
Osgood: We can adopt some.
Daphne/Jerry: But you don’t understand, Osgood! [Whips off his wig, exasperated, and changes to a manly voice.] Uhhh, I’m a man!
Osgood: [Looks at him then turns back, unperturbed]: Well, nobody’s perfect!”

Första gången var jag fortfarande osäker; jag kunde se alla queera anspelningar, men avfärdade dem som önskedrömmar. Någon gång under min tid som sambo såg jag filmen igen, och jobbade om möjligt ännu hårdare på att intala mig själv att det inte fanns något annat än en oskyldig lek med könsroller.

Idag vore det omöjligt att ens försöka tänka så. Jag ser så mycket hela tiden – överallt. Det gjorde jag såklart förr med, med den stora skillnaden att jag förträngde det mesta då. Jag försökte verkligen att hitta icke-quuera sätt att tolka filmen den där första gången, vilket inte var så lätt eftersom jag inte ens kände till ordet ”queer” på den tiden. Jag överanalyserade och kämpade. Idag sa jag till Dennis att jag behöver släppa fram min inre bimbo lite mer och sluta tänka så mycket, och han höll med. Det är tur att jag har honom. Min egen Marilyn.

Citat från Wikiquote. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Marilyn Monroe, film, 50-talet, queerteori, HBTQ, kultur, kön, könsroller, genus, komedier, läggning, heterosexualitet, homosexualitet, bisexualitet, kärlek, relationer, könsblindhet, historia, psykologi, förträngning, analyser, I hetaste laget, Breakfast on Pluto, vänner, acceptans, fördomar, heteronormen, homofobi, sexism, crossdressing, Jack Lemmon, Tony Curtis

Vad är heterosexuellt bögande?

DN skriver om en undersökning bland ungdomar, som visar på att det inte finns någon självklar koppling mellan att flirta, hångla och ha sex med personer av samma kön och att för den skull etikettera sig som homo- eller bisexuell. Framförallt gäller det unga tjejer:

”På frågan om sexuell läggning svarade 8 procent av de unga männen och 14 procent av de unga kvinnorna att de var bisexuella – men hela 17 procent av männen och 22 procent av kvinnorna hade haft så kallat cybersex med personer av båda könen.”

Det finns mycket att säga om undersökningen, och jag tycker den bara bevisar det som många redan har sagt: Dels att det börjar bli viktigare att manifestera sina känslor i handlingar snarare än i ord, och dels att det är mer accepterat för tjejer än för killar att ha sex med folk av ”samma kön”.

Diskussionen som följer är intressant, och en kommentar – en av de bättre, faktiskt – får mig att haja till:

”Även om heterosexuellt bögande inte ansågs tabu, skulle nog många män ändå inte vara ett dugg intresserade.”

Heterosexuellt bögande. Vad är det, egentligen? Heterosexuellt som adjektiv, bögande som verb. Man bögar på heterosexuellt vis. Inte böga som i bete sig fjolligt och stereotypt, utan böga som i ha sex med andra män (och vara man själv). Heterosexuellt däremot, kan inte rimligen syfta på själva sexet, eftersom det skulle bli en självmotsägelse. Så frågan är: Hur har man heterosexuellt bögsex?

Jag är på väg att börja raljera när jag kommer på det: Heterosexuellt bögande är naturligtvis när två killar har sex, och då den som har fitta sätter på den som har kuk med en strapon i analen, eller att den med kuk sätter på den med fitta i fittan. Sånt som en del av oss bögfittor gör ibland, alltså: Bögande handling, utifrån könsidentitet, men på stereotypt heterosexuellt vis, utifrån kroppsliga förutsättningar.

Så måste det vara. Eller så är det dags att inse att ord som ”hetero”, ”homo” och även ”bi” är ganska klumpiga för att försöka förklara folks preferenser.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om heterosexualitet, homosexualitet, bisexualitet, HBTQ, transpersoner, könsidentitet, transsexualism, relationer, sex, kärlek, homofobi, fördomar, heteronormen, etiketter, queerteori, genus, könsorgan, språk, språkfilosofi

Yulefrid – Eller: varför fittföddhet är en fördel vid teknikstrul

Söndag kväll. Viktiga papper måste skrivas ut. Skrivaren strejkar: Patronsylt! Cartridge jam, alltså: Bläckpatronen har fastnat. Jag svär lite, sätter mig på golvet och provar de knep jag lärde mig förra gången. Ingenting biter, och jag börjar googla. Systematiskt går jag igenom alla förslag de ger, i flera timmar, men allt slutar varje gång i cartridge jam. När ingenting fungerar är jag till slut tvungen att skita ner mig och rengöra skrivarhuvudet för hand. Med en Kleenex, föreslår de på någon sida. Jag har inga pappersnäsdukar; vad kan jag använda istället?

Hushållspapper luddar. Bomull och tops luddar ännu mer. De trasor jag har är alla av microfiber, och hela poängen med dem är att de drar åt sig damm med statisk elektricitet. Jag vet inte om det är någon bra idé. ”Det är nu man skulle haft en OB” säger jag högt för mig själv. Tampongen som varken luddar eller läcker, heter det ju. I samma sekund slår det mig att jag faktiskt har trasor som jag vet inte luddar, och som jag ändå hade tänkt göra mig av med: tygbindorna.

Jag har ju inte mens längre, så jag klarar mig utan dem. De är tvättade, så de är egentligen rena om än lite missfärgade. Därför har jag inte riktigt känt det värt det att ens försöka fråga om någon skulle vilja ha dem. Det är lite för personligt att skänka bort använda bindor, inser tillochmed jag, men att torka bläck med borde de duga för. Sagt och gjort: Jag torkar av skrivhuvudet noggrant, och upptäcker att bindorna verkligen passar bra. De har en ruggad flanellig yta på ovansidan, och en hårdare undersida som spärrskikt.

Tyvärr fungerade inte det heller. Skrivaren fortsatte krångla, så när biblioteket öppnade i förmiddags gick jag dit. Snabbdator som inte behöver bokas, filerna redan i wordformat på USB-pinne, 400 meter bort, två kronor per sida. Perfekt. På väg hem insåg jag att jag hade glömt bort att jag skulle bränna bindorna idag för att fira yule. Det yulefirandet är plötsligt inställt, nu när jag har hittat ett annat användningsområde.

Yulefrid har jag ändå. Utskriften var det som behövdes – och en liten promenad i dagsljuset under årets kortaste dag.

Läs även andra bloggares åsikter om yule, jul, datorer, teknik, problem, skrivare, bläck, fel, stress, mens, bindor, tamponger, mensskydd, tygbindor, trasor, återanvändning, miljö, vintersolståndet, bibliotek, utskrifter, skolarbete

”Så… är du kåt på döden eller vill du bara bli av med kuken?”

”Nästa gång nån tror att ”transsexuell” är en sexuell läggning, ska jag… vad? Förslag, tack! (inte alls frustrerad)”

Igår slängde jag ur mig en tweet där jag efterlyste inspiration för att på ett vönligt sätt slå ordböcker i huvudet på okunniga. Förslagen jag fick var mer eller mindre fantastiska:

Niklas Hellgren: ”…gråta medan du skalar en apelsin, som Meryl Streep? Skuldmissiler kan vara dödliga vapen.”

Devilkitten: ”Skaffa en tröja med texten ”Googla det!” och visa den nästa gång någon frågar? Skriv ut små kort med förklaring och dela ut?”

Det var svaren jag fick på Twitter, men på Facebook blev det ännu bättre:

Person 1: ”kölhala dem?”

Person 2: ”Ta chansen? hehe”

Person 3: ”Fråga om de tror att det är många som tänder sexuellt på den latinska frasen för ”över, på andra sidan’?”

Person 4: ”Skriv ut en kortfattad forklaring av skillnaden pa visitkortsstora lappar, och ge ut en istallet for att forklara pa nytt for varje person. Om det ar nagon du talar med, alltsa. Jag har inget tips for personer online.”

Person 5: ”Jag kör på [person 2]s variant.
Den låter grymt bra just nu. >. <

Det konstiga är att den ofta tycks funka i vilket fall, men bara i kombination. Sen tror jag det finns rätt många som tänder på ”andra sidan-prylen” också, även då de inte fattar vad trans betyder, men en sjukt dominant ts med ett krucifix om halsen kan inte bli annat än rätt?”

Jag var på väg att köpa idén om att BÅDE kölhala OCH ta chansen, samtidigt. Det hade blivit en intressant kombination. Men det sista förslaget är nog ännu bättre. Jag behöver bara jobba på min gothstil för att bli trovärdig när jag frågar:

”Så… är du kåt på döden eller vill du bara bli av med kuken?”

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om transsexualism, könskorrigeringar, HBTQ, transpersoner, okunskap, språk, ord, sexuell läggning, könsbyte, sex, fördomar, shemales, transporr, Twitter, Facebook, internet, flirt, ragg, kärlek, frustration, fetischism, döden