Dagens ord: Fittans lag och Twinglys lag

Jag skrev ett inlägg om könsneutral barnuppfostran, där jag nämnde Reimers lag. Självklart dök det upp någon med inte bara ett utan två av de vanligaste nätollarfasonerna:

”jag gick till BB för att föda barn… när de såg min stora mage och mitt skägg så frågade de om jag var kvinna.. då svarade jag ”det är hemligt”..

jag blev då UTKÖRD från BB!!! vilken könsdiskriminering!!! vad är det för förutfattade meningar att alla som ska föda barn är kvinnor??

nej.. vi behöver lära barnen från att de är små att inget skiljer könen åt.. inget som har med deras framtida möjligheter att göra i alla fall…

speciellt inte en så liten detalj som att skita ut ett barn! de klarar väl vem som helst! =)”

Undertecknat ”chockad nysvensk”, vilket är lite ovanligt. Det är nämligen en typisk nätollargrej att utge sig för att vara muslim eller invandrare för att racka ner på feminister och homosexuella, men då är poängen att de vill få det att låta som att alla muslimer och invandrare är sexister och homofober. Så även om IP-adressen visar att det är en av de vanliga ollarna, så måste hen ha tappat sin poäng den här gången. Men detta är väl egentligen undantaget som bekräftar regeln, och det inspirerade mig att författa två nya sannolikhetslagar:

Fittans lag

Då en nätdiskussion om könsroller blir mer avancerad, går sannolikheten för att någon, i syfte att misskreditera allt vad feminism, jämställdhet och genusvetenskap heter, drar upp

1. Kukar och fittor och graviditeter
2. ”Män är djur”
3. Gudrun Schymans talibantal
4. Tiina Rosenbergs könsförrädaretal
5. ”Alla män är våldtäktsmän”
6. Feministers lättkränkthet

mot ett.

Twinglys lag

Då ett blogginlägg om genusfrågor eller HBTQ-politik får högre sidvisningar genom twinglylänkar [länkar från tidningsartiklar till relaterade blogginlägg], går sannolikheten för att någon utger sig för att vara muslim eller ”invandrare” enbart för att hetsa feminister/HBTQ-aktivister och muslimer/”invandrare” mot varandra mot ett.

PS. Jag vet att jag så sent som imorse läste någon som skrivit något liknande, men jag hittar inte. Hjälp?

Relaterat: Marcus Birro på Newsmill om näthat. Sten i glashus, någon? Stackars homofob blev censurerad. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om kön, genus, antifeminism, könsroller, sexism, jämställdhet, troll, nätollare, internet, bloggosfären, twingly, diskussion, David Reimer, Godwins lag, biologism, könsorgan, retorik, argument, politik, islam, islamofobi, HBTQ, homofobi, transfobi

Fjorton års försenad pubertetet – återbetalas med ränta

”Du har fått finnar!” upplyste min boendestödjare mig om idag, när vi träffades för första gången på tre veckor. Hon lät upphetsad och glad. ”Ja, jag vet”, svarade jag, lika glatt. Jag har finnar över hela ansiktet, en del på bröstkorgen och några på ryggen.

Än så länge stör jag mig inte så mycket på det, och på det hela taget så trivs jag med att min hud har blivit fetare. Jag är inte riktigt lika känslig för beröring längre, och det är sällan jag känner mig sådär bokstavligt talat hudlös som jag ofta kände förut. Min hud är mjukare och behöver smörjas mycket mer sällan. Förut var det till exempel otänkbart att gå i flera timmar utan att smörja händerna, eftersom huden blev så torr att jag fick svårt att röra fingrarna; nu kan det räcka med en gång om dagen. Jag fixar att duscha och bada utan att hälla olja i vattnet, och jag känner sällan att huden stramar så fort jag rör mig. Helt otroligt. Jämfört med det är lite finnar ingenting.

Hon påpekade också att det första hon såg inte var finnarna, utan något annat som hon inte kunde sätta fingret på. Min haka har blivit större, kom hon fram till. Käken har liksom blivit kraftigare. Jag sa att det nog är för att jag är orakad, och skäggstubben ger en färgskillnad som skapar en synvilla. Det höll hon med om att det kunde stämma.

Hursomhelst tycker jag att det är roligt att andra lägger märke till skillnaderna också, även när det bara handlar om finnar. Jag hade varken finnar, målbrott, kåtslag, idolförälskelser, moppemusch eller ett socialt liv förra gången jag var fjorton, i någon större utsträckning. Efter 125 på testosteron är det uppenbart att min kropp kräver återbetalning för de fjorton år som gått till spillo – med ränta.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om hormoner, testosteron, finnar, bilder, utseende, skäggstubb, könskorrigering, transsexualism, torr hud, puberteten, bilder

Vill du ha högre lön? Byt inte kön, byt namn!

Kvinnor med ”manliga” namn har lättare för att göra karriär än kvinnor med ”kvinnliga” namn, har en amerikansk forskare kommit fram till. Man har räknat ut ”manlighetskvoten” i olika förnamn genom att titta på hur måna män respektive kvinnor som har det, och sedan jämfört med de namn som kvinnliga jurister har. Ju manligare förnamn desto större chans har en kvinnlig jurist att utses till domare och att tjäna mer pengar. Det sistnämnda är justerat med hänsyn till klassbakgrund, eftersom det finns en möjlighet att överklassföräldrar i större utsträckning än andra väljer manliga förnamn åt sina döttrar.

Det verkar som om en kvinna i en mansdominerad bransch har lättare för att smälta in som en av grabbarna och därmed att avancera om hon har ett androgynt namn. Att ändra sitt kvinnliga namn till ett mer androgynt är en strategi; att bara använda sina initialer istället för förnamn ett annat. Det sägs att J.K. Rowling inte skrev ut sitt förnamn Joan när Harry Potter publicerades, eftersom hon var rädd att killar inte skulle vilja läsa en bok skriven av en kvinna.

Det är som om folk tror att en kvinnlig person – oavsett kön – inte kan vara professionell. ”Manlighet” är status och kompetens, medan ”kvinnlighet” är mindre värt. Det handlar om sexism, javisst, men inte så mycket om förakt för kvinnor som förakt för det som uppfattas som ”kvinnligt”.

Jag har alltid varit lite obekväm med klyschan ”Vill du ha högre lön? Byt kön!”. Kanske borde man istället säga ”Byt namn!”. Sorgligt är det, vilket som.

Relaterat: Aftonbladetforskning visar att män som behandlas med testosterongel blir snåla. Själv brukar jag skylla på mina småländska gener; det är förmodligen lika relevant. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om kön, genus, sexism, jämställdhet, könsroller, kvinnlighet, manlighet, könsneutralitet, androgynitet, namn, fördomar, USA, politik, status, kompetens, jobb, manligt, kvinnligt

Pojke eller flicka? Ja, kanske det

Minns ni artikeln i SvD om Pop och hens föräldrar, som jag bloggade om i våras? Nora och Jonas har valt att inte berätta för människor i omgivningen vad Pop har för biologiskt kön, och uppfostrar henom könsneutralt. Reaktionen lät inte vänta på sig, sammanfattar SvD. Det började med att kommentarer fulla av personangrepp på föräldrarna rasade in både på SvD och i min blogg eftersom jag länkade till artikeln, och fortsatte med journalister från hela världen som ringde och mailade tidningsredaktionen för att få kontakt med familjen.

Många kallade det för barnmisshandel och drog paralleller till David Reimers fall. Så även de experter – en endokrinolog och en barnpsykolog – som uttalade sig i The Local. Det styrker bara min teori om Reimers lag:

”Reimers lag: i varje diskussion om könsroller, kommer någon förr eller senare att ta upp fallet Reimer (vare sig det är relevant eller inte).”

Skillnaden mellan att könsstympa sitt barn och försöka tvinga in henom i en viss könsroll och dessutom ljuga för barnet självt om hens biologiska bakgrund å ena sidan, och att ge barnet det andrum hen behöver tills hen själv eventuellt väljer att berätta för omgivningen vad hen har för könsorgan eller könsidentitet å andra sidan torde vara uppenbar.

Jag slår vad om att ifall Pop i framtiden berättar att hen har en snopp kommer folk att fortsätta rasa och hävda att hen har bliviti vanvårdad, men om hen berättar att hen har en snippa kommer de att lugna sig och säga ”jaha, men då så”. Det är nämligen inte så provocerande att uppfostra biologiska flickor könsneutralt som att uppfostra biologiska pojkar på samma sätt.

Det klassiska svaret på frågan ”är du kille eller tjej?” är antingen ”ja” eller ”nej”. Förmodligen kommer även Pop att få den frågan i framtiden, och det vore intressant att få veta hur hen svarar. Inte VAD hen svarar alltså, utan snarare OM hen ger den information som folk förväntar sig. Själv brukar jag dra till med ”gissa!” för att jag är så nyfiken på att få höra hur de resonerar. Jag kan rekommendera det svaret för alla som är nyfikna på att höra kön konstrueras.

Mer familj och könsorgan: Friska foster aborteras av misstag, och dagen-efter-piller på macken. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Pop, kön, genus, könsroller, könsidentitet, SvD, barn, barnuppfostran, könsneutralitet, barnmisshandel, genuspanik, moralpanik, David Reimer, könsorgan, snoppar, snippor, media, biologi, jämställdhet, queerteori, könsstympning

En centimeter ovanför min hud svävar små universum

En centimeter ovanför min hud svävar små universum, perfekt klotformade.

De blir fler och fler. Varje gång jag badar är det fler vattendroppar än förra gången som klamrar sig fast vid hårstråna på mina armar när jag lyfter dem mot ljuset.

Mina universum är så små att den teknik jag har tillgång till inte skulle göra dem rättvisa, och det går inte heller riktigt att beskriva dem i ord tillräckligt detaljerat för att förmedla vad jag känner.

Några millimeter ovanför min hud klättrar havet längs träden i en skog som växer för varje dag som går.

Kalla mig narcissist, men jag är förälskad i min egen spegelbild i tusen olika vatten.

Läs även andra bloggares åsikter om könskorrigering, testosteron, hormoner, transsexualism, puberteten, kroppshår, vatten, bad, hår, poesi