Kalle med klänning och Kalle som lucia – två barnböcker för genusindoktrinering
Kalle med klänning
Någon gång i somras när jag var i en bokhandel fastnade jag för Kalle med klänning. Vilken idé. Det har gjorts barnböcker förut som brutit mot könsnormerna, men inte så tydligt som den här. Min gamla idol Lill-Zlatan kan spela fotboll bäst hon vill med Morbror Rarings pojkvän Steve, men Kalle spelar fotboll iklädd en rosa klänning – och får en massa andra killar och män att fatta hur smart det är.
De som rasar mot genusvetares och homolobbyns påstådda försök att manipulera barn måste älska att hata den boken. Själv älskar jag den bara. Berättelsen är charmig och bilderna underbara, och budskapet är såklart inte helt fel det heller.
Nu är det dessutom på väg en uppföljare: Kalle som lucia. På förlaget Sagolikts hemsida beskriver de boken såhär:
”Kalle vill också vara magisk och strålande vacker. Han vill skrida fram med ljus i håret som lucia. Läsa sin alldeles egen skrivna dikt.
Därför blir han så glad när han blir framröstad av kompisarna i förskoleklassen. Och ledsen när läraren och rektorn säger ifrån. De säger att det är tradition att det alltid är en flicka som är lucia. Men Kalle vill inte vara någon stjärngosse med strut!
I smyg gör han sig en plan…”
Kalle som lucia släpps i december, men det går att förhandsboka den redan nu. Det låter som den perfekta julklappen för alla som vill genusindoktrinera barnen i sin omgivning – eller snarare: För alla som vill låta barnen utforska alla möjligheter, oavsett kön. Det går utmärkt att spela fotboll i klänning, även om vuxna tycker att det är en dålig idé. Men liksom; vad vet vuxna om livet?
Cred: Barnens hjältar. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om genus, böcker, Kalle med klänning, Kalle som lucia, barnböcker, barn, kultur, boktips, bilder, kön, könsroller, manligt, kvinnligt, sexism, jämställdhet, lucia, jul, julklappar, HBTQ
RSS - Posts
Jag såg Kalle med klänning hos Hallongrottan på Pride – jättesöt bok. Borde kanske investera i Kalle som lucia till yngsta systerdottern?
Ja, kanske det
Visst är det glädjande! Hipp hipp
Som mamma till en 5-årig son som är inne i en rosa period, går på fest i sin askungeklänning, vill helst handla glittriga tröjor på flickavdelningen etc så låter detta som ett bra boktips till julstrumpan!
Tänk vad skönt det vore om skolvärlden var mindre stereotyp och mer tillåtande, även högre upp i åldrarna.
/Lena
Ja, han skulle nog gilla den
Åh, vad fint! Mer sånt här behövs. ^^
Ingen tycker ju längre det är något konstigt om en tjej har byxor, förhoppningsvis blir det snart lika ok för killar att ha kjol/klänning.
Prinsessan Kristalla måste väl också nämnas? http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=5-AV_ID=783160,00.html#
Ja, just ja
Hm det känns lite som att gå för långt. Varför kan inte pojkar få vara just pojkar och flickor flickor. Detta könsneutrala diskussioner kan få mig att smälla av ibland. Vad är skadan med att pojkar får leka indian och cowboy, medan flickorna sitter fint brevid och pysslar.
Att tjejer leker mest med dockor, vad ligger felet idet. Jag tror inte pojkarna blir sämre pappor för de inte vyssat skrållan, som barn. Det känns som rena rama tramset.
Jag tycker du ska läsa pehrs kommentar.
Poängen är att det är sorgligt när vuxenvärldens begränsande normer drabbar barnen som succcessivt tvingas begränsa sig. Jag försöker inte hindra min dotter att leka med dockor, eller min son att leka indian. Men om dottern vill köra hjullastare så får hon det. Och om sonen vill ha glittriga klänningar så får han ha det. Sedan gör det mig sorgsen att inse att under en period av skolåren så är det sociala trycket att passa in så stort att barnen inte får möjlighet att utveckla hela sin potential. Jag hade gärna köpt en rosa vinterjacka till sonen, som han helst ville ha, men även han visste nu att ”det är en tjejfärg” så det fick bli en röd istället.
Varför kan vi inte alla bara få vara människor, är väl frågan?
/Lena
Ja, precis. Det är inte så enkelt att alla killar enbart vill ha/göra ”killiga” saker och vice versa.
Jag skulle vilja säga att problemet uppstår när det dyker upp ett barn som inte följer just de där mallarna…
T ex en flicka som inte vill sitta lugnt och fint bredvid medan pojkarna leker indian och cowboy.
Själv tycker jag böckerna verkar jättegulliga!
Ja, precis.
Från det att jag började prata tills jag var ungefär fem eller sex år var jag helt besatt av könsstereotyper. Alla saker jag hade, tandborstar, handdukar mm, skulle tvunget vara i ”killfärger”. Jag var även helt övertygad om att knivar var manligare än gafflar. Jag var helt övertygad om att allt som var rosa och därmed kvinnligt, (barnkulturen var inte särskilt nyanserad på den punkten) innebar svaghet och var föraktligt. Tjejer var sämre än killar helt enkelt. Jag reagerade på detta genom att försöka vara kille. Det var jag inte men det faktum att en autistisk treåring kan uppfatta könsmaktsordningen säger lite grand om den hjärntvätt som små barn utsätts för. Barnen mår knappast dåligt av lite hjärntvätt åt andra hållet.
Word!
Utmärkta tips!
Kan säga att jag förstår vad Kalle går igenom i den nya boken. I femman blev jag framröstad som klassens lucia, men vår fröken ogillade det demokratiska beslutet och stoppade mig. Tärna fick jag tillåtelse att vara och det var faktiskt ganska kul det med.