Självupptagen, underkänslig och överkänslig – men inte känslolös

Jag läste en artikel om skillnaden mellan Aspergers syndrom och narcissism, och hittade ett riktigt guldkorn som jag tycker förklarar väldigt bra:

”if you live with someone with Asperger like features it’s a little more complicated. For instance even though you may feel how they treat you is meant personally, if what they do is not meant personally, it’s not right for you to take it personally. That means it is neither fair nor reasonable to treat someone who is just not sensitive (i.e. they are not doing it intentionally) as if they were someone who is insensitive (i.e. they are intentionally not sensitive).”

Jag brukar ha problem med att förklara svårigheten att läsa av människor på ett väldigt enkelt sätt, så den här förklaringen gillade jag. ”Okänslig” väcker tyvärr helt fel associationer hos många när man pratar om Aspergers syndrom, och samma sak när man säger ”empatibrist”, så detta är väldigt bra ord.

• Not sensitive, underkänslig: Nedsatt förmåga att fånga upp och läsa av de signaler andra sänder ut.
• Insensitive, okänslig: Medveten nonchalans för de signaler andra sänder ut.

Detta är ett av de vanligaste missuppfattningarna av Aspergers syndrom; att man skulle vara medvetet nonchalant – och framförallt är det på en personlig nivå ett av de vanligaste missförstånden som uppstår mellan en aspie och en neurotyp.

Själv har jag två lägen när jag kommunicerar IRL: Det självupptagna och det upptagna. Antingen är jag självupptagen och lägger 90% av min energi på att göra mig förstådd, eller så är jag upptagen och lägger 90% på att förstå de andra. Jag har svårt att skicka ut och ta emot signaler samtidigt, och väldigt svårt att växla mellan lägena. Det gör att om jag är inställd på att ta in så blir jag väldigt stressad om jag till exempel plötsligt får en fråga. Likaså är det väldigt svårt att läsa av människor under tiden jag pratar. Det leder ibland till jag tystnar mitt i en mening för att hjärnan slår över i avläsningsläge för att den jag pratar med skickar ut signaler som jag inte förstår.

Det händer också att jag uppfattar signaler som det inte alls var personens mening att sända ut: Det kan faktiskt vara lättare att läsa av deras undermedvetna än det de försöker säga – fast det är klart att det är svårt att veta om det verkligen stämmer. Förvånansvärt ofta gör det ändå det när jag får en chans att kolla upp. Man kan vara underkänslig och överkänslig på samma gång.

Självupptagen är inte en synonym till egoistisk och nonchalant.

Underkänslighet är inte en synonym till okänslig eller känslolös.

Överkänslighet är inte en synonym till lättkränkthet.

Tänk så mycket enklare det vore om folk kunde se skillnaden.

***

Läs en bra artikel om Asperger, och om Jonas och soc i Östersund och andra aspisar. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Aspergers syndrom, autism, känslor, social kompetens, NPF, psykologi, kroppsspråk, kommunikation, språk, empati, självupptagenhet, överkänslighet, narcissism, egoism