Hej sexualitet

Efter elva veckors torka var det dags: Nu skulle det äntligen bli av igen. Den där första, fumliga gången var ju avklarad, så jag räknade med att det skulle gå lättare. Först skulle jag ge, och sedan få. In och ut, pumpa och spruta och så hem igen lite öm i rumpan. Inga problem. Fast nu blev det inte så. Det krävdes totalt fyra försök innan allt var sprutat och klart. Till slut var allt inne i mig i alla fall och jag vände mig om på britsen. Först när jag reste mig upp kände jag hur ont det gjorde.

Först blodprov i armvecket, sedan testosteronspruta i sätesmuskeln. I början gjorde det så ont att jag knappt kunde röra benet, men såhär tio timmar senare är jag bara lite öm. Och jag har haft en bra dag, det har jag. Humöret som dalat under de senaste veckornas hormonella obalans och halsinfektion är på väg uppåt igen. Jag är piggare än jag varit de senaste dagarna, och jag har tror att jag tillochmed känner av vissa fysiska effekter redan.

Det där som skulle rivstarta inom några dagar efter första sprutan men som bara långsamt smugit sig på, har plötsligt exploderat stillsamt. Jag har väntat hela dagen på att det ska gå över, men det gör det inte. Jag har bara en enda sak i huvudet.

Hej sexualitet.

Läs även andra bloggares åsikter om testosteron, Nebido, sexualitet, asexualitet, hormoner, transsexualism, könskorrigering, vård, sprutor, behandling