Civil olydnad mot laglösa skolor, del II
Jag har tidigare bloggat om Fredrik, som stannar hemma från skolan för att han inte får det stöd han behöver. Han har ADHD och autism, och efter att ha blivit mobbad i flera år skickades han till en resursskola där allt äntligen började fungera – men då bestämde sig rektorn på hans hemskola, Solbergaskolan i Stockholm, för att ta hem honom igen. Sedan januari har han varit hemma från skolan eftersom han inte klarar att gå i den ”vanliga” skolan. Skolinspektionen har kritiserat skolan för att de har hanterat Fredriks fall så dåligt – men nu hotas föräldrarna med böter för att de inte tvingar sin son att gå till skolan.
Att inte tvinga sitt barn att gå till en skola som får henom att må dåligt och som inte kan ge det stöd och den trygghet hen behöver, och att ställa krav på att en skola ska ha elevernas bästa för ögonen – det är inte att begå ett brott, moraliskt sett. De föräldrar som ”håller barnen hemma” för att skolan inte tar sitt ansvar – de tar sitt ansvar som föräldrar på allvar.
Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: Det kallas för civil olydnad. När skolan behandlar människor illa, skolinspektionen inte kan göra något och ingen kan tvinga skolan att ändra sig, då finns det bara en sak att göra som är moraliskt rätt – att slåss utan våld. Att låta barnet vara hemma samtidigt som man tar strid mot skolan och är beredd att ta eventuella konsekvenser är civil olydnad. Systemet sviker barnen – och att straffa föräldrarna som försöker göra det bästa av situationen är pinsamt.
Uppdatering: Två till artiklar om NPF och skolan: 1, 2. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om skolan, autism, ADHD, NPF, funktionshinder, pedagogik, politik, civil olydnad, Solbergaskolan, Stockholm, skolinspektionen, skolk, mänskliga rättigheter
RSS - Posts
Självklart tar föräldrarna sitt ansvar, genom att hålla sitt barn hemma!! Tänk att tvingas att gå till skolan var dag, må skit och hammna i onda tankar till slut. Det finns det många tonåringar som gör. Bra inlägg. Tack.
Ja, alldeles för många barn far illa. Det är modigt av föräldrar att sätta barnens behov i främsta rummet och trotsa reglerna. Det är tyvärr inte alla som orkar kämpa, så heder åt de som fixar det.
Hela den här grejen är ju sjukt pinsam. Hur kan man tvinga ett barn att gå till en skola där han uppenbarligen inte fungerar?! De ansvariga borde skämmas ögonen ur sig. Föräldrarna gör rätt, och borde baske mig inte bötfällas för att de gör allt för sitt barn.
Ja, det är pinsamt, absolut! Hela grejen har dessutom skötts fullkomligt opedagogiskt. Bara en sån sak som att mitt i terminen få för sig att ”kalla hem” en elev vars funktionshinder kräver långsam tillvänjning visar att de inte alls har koll på eller respekt för hans tillstånd. Om det inte fungerade tidigare, så måste man ha väldigt bra argument för varför det helt plötsligt skulle fungera igen.