Bröstattacken och mina mingelbilder med Malena Ernman

Programledaren Petra Mede till Malena Ernman under den andra duellen under den sista deltävlingen av Melodifestivalen i Malmö:

”Du är kvinnan med både den mörka och ljusa rösten…”

Petra vänder sig till Sarah Dawn Finer och fortsätter:

”…och du är kvinnan med brösten”

Sarah börjar skratta, och Malena tappar verkligen hakan. Petra Mede var i bättre form än någon annan deltävling, men jag förutspår att kvällstidningarna kommer att skriva om ”bröstattacken”. En sak är säker: Ingen man hade kommit undan med ett sånt skämt.

Förutom Agnes gick alltså även Malena Ernman vidare till Globen. Operasångerskan Malena är från Sandviken, men det har ingen betydelse egentligen. Jag älskar hennes sång ändå, och blev överlycklig över att hon gick vidare, och passar på att lägga in en bild från när vi träffades en gång i vintras. En lite snyggare bild hittar du längre ner!

Det är jag som är stålkaninen utanför Sandvikens stadshus, Malena Ernman är snön

Kvällens deltävling bjöd för övrigt på stor dramatik då min handdator, som jag förde anteckningarna på, hängde sig under Thorleifs framträdande och fick startas om. Då försvann texten, eftersom jag inte hunnit spara dokumentet. Därför är beskrivningarna lite efterhandskonstruktioner, men det får gå ändå. Jag kan tillägga att det förmodligen INTE var Thorleifs fel att handdatorn la av. Det dementerar jag å det bestämdaste.

Här följer i alla fall kvällens synestetiska tolkning av bidragen:

Agnes, ”Love, love, love”: En tung stank av hårspray är det första jag känner av detta mellanstadiedisco som alltså gick vidare till finalen. Vanligtvis brukar hårspraysdoft förebåda en astmaattack, men här känner jag inget sånt. Det är bara en skarpsöt lukt. Jag hör även rasslet av snäckor, och ser perfekta cirklar som snurrar runt runt. Felfritt och trevligt, men inte det bästa jag någonsin sett.

Star Pilots, ”Higher”: Alltså: Ett gäng killar som leker stridspiloter på scen. Det luktar unket – bokstavligt talat. Som en vind – en  gammal sådan. En vind i ett gammalt hus där luften stått stilla i decennier. En fuktig, råkall doft, med en smak av salivkladdig spindelväv man råkat få i munnen. Nej, det var ingen höjdare.

Susanne Alfvengren, ”Du är älskad där du går”: Ett svagt, prasslande ljud, och en flämtande ljuslåga inledde den här söta balladen. Allteftersom låten växer fram känner jag en puls som inte är min egen. Jag får för mig för ett ögonblick att jag sitter med Gevvis i famnen och att det är hennes puls jag känner, men hon sitter ju i sin bur. Hursomhelst var det en ganska känslofull och ömsint låt.

Anna Sahlene & Maria Haukaas Storeng, ”Killing me tenderly”: Det här förvånar mig verkligen. En ganska modern poplåt och gråa glitterklänningar ger mig jättestarka 50-talsvibbar. Det börjar med att jag känner det där behagliga raspet i handen när blyertspennan flyger över papperet, men sedan övergår det i puderrosa vinylplast. En blank och glansig men mjuk och varm yta.

Thorleifs gjorde ett misstag när de sparkade Vitlök från bandet

Thorleifs, ”Sweet kissin’ in the moonlight” Här dog alltså min handdator, precis när jag skrivit meningen ”Det stinker munvatten”. Och det gör det. Alldeles för tillrättalagt och polerat. De skulle ha ätit vitlök innan.

Sarah Dawn Finer, ”Moving on”: Redan de första sekunderna av den här balladen ger mig hjärtklappning. Det här är så jävla bra. Sarah Dawn Finers låt smakar mango; en nästan sliskigt söt lukt, en oemotståndlig varmgul färg, ett mjukt fruktkött som smälter i munnen och en smak som… är så söt som något kan vara utan att vara outhärdlig.

Next 3, ”Esta noche”: De här hade jag ögonen på, eftersom det är Alter Egos son som är med. Allas vår bloggmamma Helene fick inte se honom i Melodifestivalen innan hon gick bort. Det här var en rapplåt, och sånt brukar smaka chililakrits. Så även denna gången. Dessutom luktade den nya böcker; färskt papper och lite lösningsmedel.

Malena Ernman besöker minneslunden vid Sandvikens kyrka

Malena Ernman, ”La voix”: Detta var alltså min omedelbara favorit. Jag visste att hon var bra, men detta kunde jag inte ana. Jag älskar hennes röst, låten och hela framträdandet. Det är en riktigt vacker vinterdag, tung av pudersnö som balanserar graciöst på trädgrenar, blomblad och annat och framhäver formerna – blandat med en krispig, klar luft som känns söt i munnen.

***

DN 1, 2. AB 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8. SvD. Sydsvenskan 1, 2. Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Melodifestivalen, musik, tv, kultur, nöje, synestesi, känslor, recensioner, Malena Ernman, Agnes, Sarah Dawn Finer, Petra Mede, Alter Ego, Thorleifs, dramatik, media, bröst, skämt, Star Pilots, Susanne Alvegren, Next3, Anna Sahlene, Maria Haukaas Storeng, psykologi.