“-Det är första gången en psykiater sagt till mig att jag är normal”
Kom det där från mig? Vågar jag skämta med utredaren nu, när det är första gången efter diagnosen som jag träffar henne? Ja, tydligen.
Hon hade sagt att proverna sett bra ut, men när jag bad henne titta specifikt på hormonerna satte hon sig vid datorn och klickade fram min journal: Ditten är normalt, datten är normalt, östradiol hit och bilirubin dit; allt var normalt. Kromosomerna med. Inga cellförändringar och testosteronvärdet var inte jättehögt även om det inte direkt var lågt heller. Jag fick även beröm för min bukfetma – ja, alltså, att jag redan har en manlig fettfördelning där fettet sitter på magen och inte på rumpan. Det bådar tydligen gott.
Hursomhelst. Det är inte det folk vill veta, antar jag. Så här kommer det:
Hon lovade att omedelbart skicka en remiss till hormonläkaren som ska skriva ut testosteron. Hur lång tid det tar kunde hon däremot inte säga. Bröstkorgsrekonstruktion ville hon vänta med. Det ger bättre resultat ju längre man har gått på testosteron, tydligen, men hon lovade att jag skulle få komma på konsultation till plastikkirurgen efter sommaren.
Jag gick därifrån på skakiga ben. Snart kommer jag att komma i målbrottet. När jag skulle fira med att beställa en falafelrulle kände jag att jag fick en tupp i halsen och började kraxa.
Jag kommer nästan i målbrottet utan testosteron, och jag har alltså en manlig fettfördelning och hårväxt utan att det märks något på hormonvärdena. Kanske har mitt önsketänkande trots allt gett resultat. Med tanke på hur duktig jag är på att inbilla mig saker vore det nästan inte konstigt alls.
Läs även andra bloggares åsikter om transsexualism, könskorrigering, vård, medicin, hormoner, testosteron, målbrottet







Yay!
(Jag vet inte vad jag skall säga)
tack
Grattis!
Blomma och jag har diskuterat det här med att bli mer könad med tankens kraft. Hört talas som “The Secret”? :p
Hmm…
när jag gjorde min första bröstkorgsoperation hade jag inte börjat med testo och då sa de att det inte var någon fara, snarare bra för att huden var tunnare, mer elastiskt och läkte finare eller något sådant. Jag var skeptisk då, jag är skeptiskt nu, men det kanske skiljer sig beroende på hur stora klumparna är?
Grattis! Hoppas att du inte behöver vänta allt för länge.
Grattis
Grattis grattis!
Ja just ja, Linn och jag diskuterade det förut, huruvida tanken (viljan att ha ett kön) påverkar kroppen eller om det kan va tvärtom, att kroppens biologi (neurologi då specifikt) styr känslan av könstillhörighet.
I “The Secret” uppfylls allt man själv ÖNSKAR eller TROR på, om man tror väldigt starkt. (tror jag, för jag har inte läst eller sett den, även om jag hört den diskuteras mkt). Kanske därför du har manlig hårväxt, kanske därför jag är så kort, har så små händer och nästan ingen hårväxt alls…!
Det låter alldeles fantastiskt! Jag tror inte att det tar så lång tid att få remissen för att få börja med hormonbehandling. Allt det praktiskta inför denna behandling är väl redan avklarat?
Tack allihopa
Linn och Blomma: Första gången jag läste nåt om The Secret lät det bara flummigt. Men jag kanske borde ge det en andra chans. Jag funderar mycket över hur mycket som egentligen går att påverka med tankekraft.
Psyk: Ja, precis. Jag har ju redan alla prover klara och sånt.
Pingback: “”tanken på att för en kort period räknas som heterosexuell fick mig att må illa” « trollhare
Grattis =^_^=
Det är lite mer komplicerat än att bara tro och vilja starkt. Det handlar även om ens förmåga att föreställa sig det en känner är rätt för en själv. Det handlar också om individers tillgång till Guds kraft/magi/annat liknande. Jag tyckte att det var rätt wicca-vänligt
The Secret är faktiskt väldigt logiskt även om en inte håller med eller tycker illa om idén eller tvivlar starkt. Flummighetsgraden var enligt mig ganska låg. Så finns det så klart The Secret-anhängare som är dumma i huvudet och/eller flummiga, men det påverkar inte logiken i idéen.
Se gärna filmen för att göra en egen bedömning, det är svårt att förklara för andra så att höra folk prata om det gör att en tycker att det verkar ytterst flummigt.
Grattis! Eller nåt. (ska inte förväxlas med engelskans “not”.)
LG Renoir.
Själv ska jag få en ny telefon idag.
Linn: Ja, jag ska nog se den först innan jag dömer ut den. Jag har mest haft annat i huvudet, annars skulle jag redan ha gjort det.
Jag har inte sett den, men jag har länge haft idéer åt det hållet och gjort sådana experiment. Jag har “lyckats” med tre saker i den vägen än så länge: En gång har jag gjort mig själv solbränd (på vintern), en gång lyckades jag tillfälligt öka min armstyrka väldigt märkbart, men det höll bara i sig en dag. Jag har också fått bekräftelse på att det omvända funkar, tyvärr (att negativa tankar/rädslor man har om sin kropp också manifesterar sig i verkligheten). När jag upptäckte att jag kunde påverka saker i min kropp blev jag rädd för att påverka den negativt, särskilt att jag skulle typ förstöra känsliga organ… och som resultat fick jag inflammation i magsäcken. Man behöver nog vara väldigt stabil och väldigt säker på sin egen förmåga för att få de där positiva resultaten!
Ja, det skulle göra mig rädd, ska jag erkänna. Kan man liksom råka slå av autopiloten om man tar för stort ansvar?
Jag tror grejen är att man inte ska försöka förändra sig medvetet, om man inte har väldigt goda kunskaper om anatomi och är professionell kirurg. Utan istället ska man försöka använda sin undermedvetna “självläkande kraft”, dvs. innerst inne vet man vanligtvis vad man mår bra av, så man ska försöka läka sig med intuition. Tyvärr vet man ju innerst inne också vad man är rädd för. Så man får ju försöka styra det åt rätt håll. Ratta in rätt frekvens eller hur man ska uttrycka det.
Ah, ja. Liksom, lita på sin intuition. Tyvärr är min trasig, så jag skulle inte våga lita på den.
Good for you!
Tack
Pingback: Jag är vad jag tvättar « trollhare
Pingback: Önskas: Sprutande sjuksköterska, helst snygg « trollhare
Pingback: Gubbmage och finnar, värmevallningar och morgonstånd – två månader på testo « trollhare
Pingback: Det är omöjligt att få ett bättre år än 2009 har varit – men jag tänker verkligen försöka « trollhare