Li ifrågasatte uttrycket “vanlig transfobi”. Jag kände mig tvungen att förklara vad jag läser in i det ordet. När jag säger “vanlig transfobi” menar jag egentligen “internaliserad transfobi” .
Vad som för mig är vanlig transfobi har inte så mycket att göra med vad folk därute i stora världen säger. För mig är det inte transfobi att ständigt bli kallad fel namn av personer som trots allt vet, att få höra att jag ser omanlig ut, att bli bedömd och könad som tjej och behandlad därefter av folk som inget vet… och så vidare. Det är normativt och sexistiskt på sin höjd.
Folk som inte vet kan man inte kräva så mycket av. Det jag ser som ett större problem är – bortsett från fysiskt och psykiskt våld naturligtvis – människor som borde veta bättre. Människor som vet mycket väl vad det handlar om, men verkar vara oförmögna att sätta sig in i någon annans känslor ändå: En liten grupp transsexuella och före detta transsexuella som inte kan diskutera sakligt utan tar till storsläggan varje gång.
Deras utgångspunkt är att de vill transsexuella väl. Därför vill de inte dela det ordet med människor som inte passar in i deras beskrivning. Varje gång man säger något som de inte håller med om får man det tillbaka att man inte är transsexuell och därför inte har rätt att uttala sig.
Det kan handla om att man vill diskutera om det vore bra med en verkligt könsneutral namnlag, om det vore bra om kön inte fanns i de nya personnumren, om transsexualism verkligen är biologiskt betingat och möjligheten att låta bli att gömma sig från omvärlden i tre år. Ämnen som går att diskutera sakligt, men ändå bemöts med: Du är inte transsexuell, sluta förfölja oss!
De använder ordet “transvestit” som ett svärord och när man protesterar får man veta att man
1. är transfob för att man har fördomar mot transvestiter
och
2. förföljer Äkta Transsexuella
De som är Äkta Transsexuella är det nämligen väldigt synd om. De tar livet av sig om såna som jag hävdar att jag är transsexuell, om såna som jag kämpar för en ny namnlag, om såna som jag sprider “lögner” i media, och så vidare. Och så förstås att såna som jag tar upp vårdplatser från de som behöver den bättre. En bekant fick höra att hon måste ha ljugit för utredaren och borde skämmas. Detta är alltså människor som anser sig veta bättre än läkarna vem som är transsexuell och inte; vem som ska få vård och inte.
Jag har aldrig sagt att jag är en förebild. Jag har aldrig utgett mig för att prata för alla transsexuella. Första gången jag fick höra att det var mitt fel att folk tog livet av sig blev jag rädd och skämdes. Sex år och ett antal upprepningar senare har jag lärt mig att inte ta åt mig. Det är bara en härskarteknik. Däremot är det väldigt synd att folk uppenbarligen mår så dåligt att de inte kan låta bli att trycka ner andra.
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om transsexualism, transfobi, transpersoner, transvestism, HBTQ, psykologi, fördomar, normer
Jag fattar inte O.o
Jag har inte kunnat undgå att lägga märke till den debatten och de där fördömande individerna, men räknar de verkligen DIG till dem som är “oäkta” ?! Det förbryllar mig; du är ju uppenbart extremt otillfreds med din kvinnokropp. Jag trodde dem som de räknar som “oäkta” är ex. vis FtM som fött barn, MtF som av någon anledning inte vill operera underlivet, eller transsexuella som av olika skäl inte vill operera sig men ändå upplever sig som TS.
Eller är du oäkta för att du gillar rosa? XD
…Hm, ok, nu har jag läst kommentarerna till det andra inlägget (Li bl.a.); nu fattar jag lite bättre men fortfarande inte helt.
Jodå, jag räknas dit. Fast det blev väldigt tyst efter att jag fick min diagnos…
Konstigt nog verkar det som om det inte spelar någon roll om man vill operera sig eller inte, utan Genuin-fascisterna gör skillnad på de som vill operera sig av 1) rätt respektive 2) fel skäl.
Och det konstiga är att enligt dessa människor är rätt skäl att operera om kroppen INTE SOM MAN KAN TRO att man vantrivs i sin kropp och vill förändra den, utan att man vill BLI SEDD SOM sitt kön.
Enligt en av Benjaminiterna i ett tidigare inlägg är det nämligen så att en genuin ts-kvinna opererar sig för att se ut som en kvinna. För att se ut som.
För mig skriker det ångerfall rätt rejält. Att man kommer trivas i sin nya kropp är desto troligare om den kropp man längtar till innan korrigeringen motsvarar en inre kroppsuppfattning/kroppsförnimmelse.
Mycket underligt O.o
Jag har också lagt märke till de formuleringarna, men jag försöker att inte fästa för stor vikt vid dem. Jag tänker att för en del är det kanske så det känns, och för andra kanske det bara är en lite misslyckad formulering.