“Kven er du i dette landet mellom fitte og kuk”

Om morgen vaknar eg
med bankende kjepp
mot døra til røynda
som om han trur
han finst
Slik draken vaknar i ei hole
Der ingen ser
Der ingen er

Det är svårt att recensera något som en vän har gjort, men jag kan lova att jag hade älskat Taralds ord även om jag inte hade känt honom. Jag är inte längre själv brutalärlig, det kostade för mycket. Just därför blir jag tagen på sängen av Taralds dikter om saknaden efter en kroppsdel som aldrig funnits. Det är precis så jag också kan känna, bara inte klarar att sätta ord på det.

All heder åt Tarald som vågar berätta precis hur han känner, oavsett om det handlar om fantommorgonstånd, utredarnas maktfullkomlighet eller om den internaliserade transfobin en del f.d. ts bär på:

Alle desse små mennene
med sina små hender
og føter med korte skritt
med sine koner og barn og bilar
og intense ønske om usynleg normalitet
For deira skuld skulle eg ha halde kjeft.

Köp hans bok Framandkar (”Främling” på svenska), läs hans blogg med samma namn, dyrka vår snigelman. Tarald Stein är ett geni.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Tarald Stein, Framandkar, poesi, böcker, transsexualism, kön, könsidentitet, sexualitet, transpersoner, transfobi, HBTQ, normer, fördomar