Kommentarer till: Fattigdom är något helt annat

Av: trollhare

trollhare — Sun, 08 Jun 2008 17:20:23 +0000

Ja, jag antar det. Men förmodligen mest för NT.

Av: kontakt

kontakt — Sun, 08 Jun 2008 16:06:57 +0000

Fattigdom har alltid varit skamligt. Uttrycket “det är ingen skam att vara fattig” hade inte uppfunnits om det inte setts som just en skam.

Av: trollhare

trollhare — Sun, 08 Jun 2008 14:57:28 +0000

Ja, det förstår jag att det är illa. Det svåra är inte att komma ur “bidragsberoendet”, det svåra är ofta att komma in i det… När jag inte hade någon inkomst under tio månader kände jag mig fattig. När jag till slut fick pengar av soc kände jag mig mindre fattig. Och nu, när jag åtminstone fram till november har en tryggad inkomst, är jag nästan rik.

Av: Per

Per — Sun, 08 Jun 2008 14:18:31 +0000

Jag känner mig fattig. och om jag inte hade morsan skulle jag befinna mig på gatan i en rännsten.
Jag jobbade bara ca 50% när jag jobbade. då var det tufft att få ihop till hyra och mat, kom det en oväntad utgift så var det kris. Sen blev jag arbetslös och får hela 116kr/ dag som jag dessutom ska betala skatt på. Slutsumman som jag får i handen är ca 2000kr/ månad
Det är inte ens vad min hyra kostade. Att sen äta på d, ja om ja inte kunde bo hos morsan och äta gratis vet jag inte vad jag skulle göra. Så trots att jag är ca 25 år så kan jag inte klara mig själv med eget ställe o egen mat. Å d är nedsättande, därtill kommer att morsan själv inte har mer än så hon nätt o jämt klarar sig. Så ja jag känner mig fattig,

men gött för dig trollis att du känner dig rik på tid

Av: trollhare

trollhare — Fri, 16 May 2008 22:23:08 +0000

Ja, precis. Jag är glad att jag slipper jobba, jag skäms inte för att erkänna det. Att tvingas jobba skulle få mig att känna mig fattigare, även om jag skulle ha mycket mer pengar än vad jag har idag. Tid är pengar för mig. Jag är rik på tid.

Av: Tarald

Tarald — Fri, 16 May 2008 22:11:05 +0000

Jeg tror at grunnene til at fattigdom er skambelagt er flere, og du nevner de viktigste.
På venstresidan er det nok fordi vi offisielt har avskaffet fattigdom og fordi de fattige bor i Afrika. I forhold til å ikke ha mat eller tak over hodet er det svært få i våre land som har det slik. Fra høyresiden er det helt klart en oppfatning av at man er skyld i det selv hvis man er fattig og at det tyder på at man er en dårlig person. Eller at man ikke tror nok på Gud i følge noen som kaller seg kristne (blasfemi!).

Norske debatter om fattigdom viser at det er pensjonister, uføretrygdede, arbeidsledige (ikke akkurat nå, for nå er ledigheten så lav at hvam som helst kan skaffe seg en jobb hvis de virkelig vil, offisielt i alle fall), sosialhjelpsmottakere og andre som av stort sett gode grunner ikke selv kan tjene til livets opphold som er fattige. I tillegg leste jeg senest i dag om ulovlige innvandrere som nå utgjør en stor andel av dem som får utdelt gratis mat fra Bymisjonen eller Frelsesarmeen (eller hvor det nå var).

Fattigdom er helt klart relativ. I India hadde jeg vært ansett som ganske rik, men i Norge er levestandarden annerledes. En positiv ting med EU er at de har et mer realistisk mål på hva fattigdom er (husker ikke hva det er, men jeg ligger ganske riktig på vippen i følge dem) enn den norske regjeringa.

Det er vanskelig å si at noen er fattige ut fra at de ikke har råd til konkrete ting, for man prioriterer foskjellig. Det er ingen krise for meg å ikke ha råd til å reise på ferie. Delvis fordi jeg er ressurssterk nok til å få andre til å betale for meg (hvordan går det med PrideHouse forresten? ). Og delvis fordi det å reise ikke er viktig for meg, i alle fall ikke viktig nok til å nedprioritere andre ting.

Dessuten vil jeg si at fattigdom er følelsen av å ikke ha råd til ting som er viktige for deg. Jeg føler meg aller fattigst når jeg ikke har råd til å sitte på kafe (kjøpeplikt… eller når jeg må bruke tid på å skaffe penger i stedet for å jobbe som forfatter. Ja, det er en jobb det også, men hvordan skal jeg få skrevet flere bøker når mesteparten av tida går med til å skrive søknader om stipend eller jobbe i kiosk?

Av: punkfairy

punkfairy — Fri, 16 May 2008 21:00:11 +0000

Nej, jeg mente det ikke

Av: trollhare

trollhare — Fri, 16 May 2008 20:46:37 +0000

Är det? Hur menar du?

Av: punkfairy

punkfairy — Fri, 16 May 2008 20:42:31 +0000

Norge er et ganske lovlöst land.

Av: trollhare

trollhare — Fri, 16 May 2008 20:40:08 +0000

I Sverige är det förbjudet med kollektiv bestraffning, men jag är inte så dum att jag inte vet att det förekommer. Det finns säkert regler om sånt i Norge med…

Av: punkfairy

punkfairy — Fri, 16 May 2008 20:32:59 +0000

skoleme jeg gikk på betalte heller ikke, vi hadde klasskasse. på en skole klarte en av killarna å ödelegge tre pulter og stoler ved å hoppe på dem. Alle klasskassepengene gikk til reperasjon. Vi hadde tenkt oss til polen. >.<

Av: trollhare

trollhare — Fri, 16 May 2008 20:03:09 +0000

Förmodligen, ja. Att skolan skjuter till pengar för skolresor var det aldrig tal om när jag gick i skolan. Det var klasskasseskramlande som gällde.

Av: Littleme

Littleme — Fri, 16 May 2008 17:49:04 +0000

Förra veckan bar det av på klassresa. Skolan betalade 100€ per elev. Då ingick båtresa med sjöfrukost, hyrd buss, tonårskampen på kastellet vid Vaxholm, lunch på McDonalds och resa tillbaka med buss och båt.
På klassens begäran fick vi möjlighet att shoppa (läs: gå omkring och loda) i Täby köpcenter några timmar. (Det mesta är mycket billigare när man är i Sverige.) På båten tillbaka fick man ingen middag så den var det tänkt att man skulle betala själv.
Jag var nog den av de som spenderade minst under resan (ca 300 kr brände jag), jag har aldrig varit så mycket för att köpa materiella saker som jag inte behöver. Det var inget problem för någon av oss, alla var glada och nöjda (tror jag iallafall).

Jag bor uppenbarligen i ett väldigt rikt område. Visserligen kunde man följa med utan att betala någonting, men då det var en “shoppingresa” förväntades vi förstås ha med egna pengar. I högstadiet har man inget studiestöd och oftast inget jobb så de flesta, däribland jag, hade fått pengar genom månadspeng, presenter och liknande.

Sen läser man om människor som inte har råd att följa med på klassresa överhuvudtaget (ska det vara särskrivet?). Det är det här som kallas rättvisa lr?

Av: trollhare

trollhare — Thu, 15 May 2008 18:53:44 +0000

Ja, jag har alltid funderat över det där. Jag gick i en skola där det verkligen förväntades att alla skulle ha råd att lägga 50 spänn i månaden i en klasskassa i hela högstadiet. Nu tillhörde jag dem som hade råd, men om jag insett att det innebar att jag var tvungen att följa med på klassresan hade jag nog protesterat redan från början…

Av: Psyk

Psyk — Thu, 15 May 2008 18:34:07 +0000

Hon är ju bara fattig utefter hur vi definierar fattigdom i Sverige. Sedan kan man ju diskutera relevansen och solidariteten i att man nu väljer att genomföra detta som klass, när alla inte kan medverka. Marcus Birro skrev ett bra inlägg om solidaritet som jag vill tipsa om, och jag tar mig friheten att lägga länken här:

http://www.marcusbirro.se/bloggen/?p=899

Av: trollhare

trollhare — Thu, 15 May 2008 18:33:09 +0000

Så egentligen är fattigdom relativt?

Av: punkfairy

punkfairy — Thu, 15 May 2008 17:45:24 +0000

Jo. ^.^

Av: trollhare

trollhare — Thu, 15 May 2008 17:14:26 +0000

punky: Ja, det är väl ofriheten som gör en *fattig*?

plastbaronen: Ja, det är liksom mer känslan och inte var pengarna kommer ifrån. Fast i den här åldern skulle det kännas skumt att bli försörjd av någon, då är jag hellre så “fattig” som jag är nu…

Av: plastbaronen

plastbaronen — Thu, 15 May 2008 13:13:27 +0000

Skriver under på vad Eva säger om att fattigdom är relativt! I de flesta samhällen, kanske alla, har det funnits en underklass av något slag… Om samhället får en högre materiell standard hamnar också fattigdomsgränsen på en högre nivå.

Jag vet hur det är att växa upp som (jämförelsevis) fattig. Det handlar nog idag inte så mycket om reella kostnader, som möjligheten att roa sig, resa, ha vissa prylar och klä sig snyggt. Fastän jag lever på studiemedel känner jag mig inte fattig, för jag fikar varje dag, har dator, mobiltelefon och en rätt stor garderob, och har råd att göra något skoj ibland som t.ex. bowla. Men när jag var yngre betalade mina föräldrar allt åt mig och jag kände mig ändå fattig, för jag hade ingen dator, ärvda fula kläder, bara 3 TV-kanaler, vi hade en gammal bil osv.

Av: punkfairy

punkfairy — Thu, 15 May 2008 12:23:52 +0000

Det er jobbigt å være fattig. Nå syns jeg at jeg klarer meg okej, men det var verre når jeg var yngre og jeg ikke kunne være med på klassresor fordi vi ikke hadde penger.