En gång för många år sedan lärde jag mig ett så bra ord: Sångboksfascister.
Jag var på en festival som anordnade en massa olika aktiviteter, och vi hade läger där med vår förening. De flesta som besökte festivalen var vuxna, många över medelåldern, och eftersom de flesta av oss gick i gymnasiet stack vi ut en del. Det gick bra ändå. Tills en kväll.
Vi satt samlade framför den öppna spisen och skulle sjunga, det fanns tillochmed häften upptryckta. Men de tongivande, den inre klicken som kände varandra bäst, började sjunga en sång som vi andra inte kände till. Vi bläddrade och bläddrade, men den fanns inte. När de sjungit den sången började de omedelbart med nästa, innan någon hann öppna munnen. Vi kunde inte den heller, förstod knappt orden eftersom den var på ett språk vi inte behärskade lika bra som de.
De bara fortsatte, skrattade när de sjöng och vände bokstavligt talat ryggen åt oss som satt tysta. Efter ett par låtar insåg vi att vi var oönskade och gick därifrån. Om de åtminstone hade kunnat sagt det från början, tänkte jag. De hade kunnat sagt det rent ut:
Nej, vi vill inte ha er här, för ni är för unga, för okunniga och har inte ägnat 20 år av ert liv åt den här verksamheten. Ni var inte ens födda när jag började. Ni är inte uppvuxna med det här språket, och även om ni studerar det kommer ni aldrig att få samma känsla för det. Ni som är unga idag vet inte vad vi pratar om. Ni var inte med, ni har ingen livserfarenhet. Det spelar ingen roll att ni har LÄST, för ni har inte LEVT. Det spelar ingen roll att ni kan nålbindning och dubbeländsstickning, för ni kan inte berätta att ni lärde er det av er mormor utan på en kurs hos ABF. Det är inte äkta. Ni är inte äkta.
Men det var så mycket enklare att bara ställa sig med ryggen mot oss och skrattande dra igång ännu en låt ingen av oss hade hört. Utan att formellt anklaga någon behövs inga bevis.
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om härskartekniker, föreningar, makt, förtryck, ageism, demokrati, fördomar
4 kommentarer
Kommentar RSS TrackBack Identifier URI
Kommentera
Jeg syns det er interessant at den generasjonen som liksom skal ha vokst opp i demokratiets, föreningenes og solidaritetens storhetstid.. ikke kan et dugg om hverken møtesteknik eller demokrati.
(jeg undrer om min kommentar har noe som helst med innlegget å gjøre)
Ja… Det är intressant.
Tjoffen, man blir ju så glad av sånt beteende från vuxna jävla människor. Det finns til och med en egen härskarteknik för det, men jag minns inte vad den heter…
Undanhållande av information…